Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
effekten beträffar, visar således Sveriges förbindelse med andra
länder under dessa aflägsna tider ett mönster för statshushållning,
som fä stater nu för tiden kunna göra efter. Adamus
Bremen-sis, som lefde på 1000-talet talar också om det allmänna
välstånd, ja rikedom och öfverflöd, som på hans tid fanns i Sverige,
ringa egodelar," säger han, »fattades Svenskarne; de hade
rikedom på allt; guld, silfver, präktiga hästar och kostbara pelsverk,
allt sådant, hvaröfver andra falla i förundran, räknades af dem
för intet." I Ansgarii lefverne talas ock om Birkas ovanliga
rikedom, och biskop Adal vard fick i Sigtuna 70 mark silfver för en
enda messa.
Husfliten tillhörde i den gamla tiden ingalunda trälarnes
arbeten, utan tvärtom ansåg — ända t. o. m. höfdingen och konungen,
drottningen och prinsessorna — ingen det vara under sin värdighet
att egna sig deråt, om också inom de olika klasserna arbetet
stundom var något olika. Eddan och de gamla sagorna vitna
på många ställen derom. Ett af de märkligaste intygen innehålles
i Rigsmål, en af Eddasångerna, som förtäljer om huru, enligt
den mythiska framställningen, de olika klasserna i samhället
uppkommit ifrån tre ursprungliga familjer. Heimdal, under namnet
Rig gästade jorden och dessa tre familjer. Deras olika
lefnadssätt beskrifves. Först kom Kig till ett par gamla folk, Ae och
Edda, som sutto vid den å golfvet brinnande elden. Allt var
der simpelt och smutsigt. Edda fick en son, som erhöll namnet
Träl. Han var grof, stark och ful, lärde sig binda bast och
bära ris, och gifbe sig med Thy (trälinna). De skötte svin, gödde
åkern, vallade getter och grofvo torf. Hos trälarne finna vi
således husfliten icke. I nästa hus bodde Afe och Amma.
Mannen slöjdade
trä till väfbom;
hans skägg var putsadt,
och lugg för äniiet,
trång var hans klädnad,
och skrin på golfvet.
Der satt hans qvinna
och svängde tenen,
utsträckte famnen
lagade till väfven:
böjd var hufvudbonaden
remsa pä bröstet,
duk om halsen,
dvergar (smycken) på axlarne.
Ammas son kallades Karl och han
lärde oxar tämja,
plog att göra,
hus att timra,
och lador bygga,
kardor göra
och köra plog;
och hans hustru, Snör (den snälla) "sattes under lin".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
