Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Sverkersson qvarhöll under sitt välde Götaland och fortfor att
hafva, eller tog, sin bostad på Visingsö. Efter Eriks död 1160
blef K, hela rikets konung; länge räckte dock ej hans regering,
ty, sedan han råkat i ogunst hos de andlige, tillkallade desse
hemligen den till Norge flyktade Knut Eriksson, hvilken ankom
och med sitt folk öfverraskade och dödade honom på Visingsö
den 12 April 1167.’)
Mördaren uppsteg nu på den blodiga thronen. Under hans
tid tilldrog sig en romantisk händelse på Visingsö. Knut hade
nemligen bortgift sin syster Margareta med konung Sverre i Norge,
hvilken han äfven understödde mot de medtäflare om kronan, denne
hade att bekämpa. En af desse är det, hvars äfventyr berättas
(i isländska "Fornmanna Sögun\ Kphmn 1835) sålunda: "På
konung Sverres tid fanns det en man i Danmark som het Erling,
och kallades en son af konung Magnus. Nar som kung Sverre
sporde detta, sände han en man till Danmark att spana efter
honom. Och då Erling fick detta veta. flydde han undan upp
till Götaland. När konung Sverre fick kunskap härom, sände
han bref till sin svåger konung Knut i Sverige och lät säga
houom, att en man fanns i hans rike. som kallades son af konung
Magnus och månde vilja stifta ofrid i Norge. Så snart konung
Knut hörde detta, sände han ut män att spana efter honom, lät
gripa honom och satte honom i stenväggen (slottstornet) på
Visingsö (Visnisey), och satt han der någon tid. Nu eftersom
han kom på förtrolig fot med qvinnan, som bar mat till honom,
ville hon gerna göra honom fri. och då uppgjorde de den plan,
att hon bar till honom en mängd lakan, ref dem sönder i remsor,
och knöt ändarne samman. Och då han tyckte att det månde
vara ett nog långt rep på bergväggen, så slog han repet omkring
sig. Hon släppte honom derpå ned utför tornet, men repet nådde
ej alldeles till marken, utau han måste nu lösa sig derur och
hoppa till jorden; fallet blef så högt att det skadade hans
lårben, hvadan han sedermera ständigt haltade. På detta sätt kom
han undan och öster till Jernbäraland; detta sporde konung Sverre,
’) I Vestgötalagen förekommer den äldsta berättelsen härom:
"t>rættande war. käril konongær. swarkirs sun gamlæ. nöt sins go9|>ha
f&3t>urs till. nams. han styrObi sweriki me3 spækth. oc god wiliæ. oc
han tok aff 3aghum. magnus konongh fyurtandæ i öræbro æn han sialwær
fbel i wisingxsö. ur han liggær i alwastrum hos faShur sinnm."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
