Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
väl egentligen afses den närmast vid Wetterns strand belägna
Hökensås) — "undantagandes de trän som nötter eller ällon bära".
Efterträdaren konung Birger liknade i intet sin store fader;
också hade han knappast förr öfvertagit regeringen, än oenighet
yppade sig mellan honom och hans bröder, Erik och Waldemar.
För att förlika dem, inbjöd Torkel Knutsson dem till sin gård
Aranäs i Vestergötland, der hertigarne den 30 April 1304 måste
afgifva en skriftlig försäkran om sin trohet, hvarefter de
missnöjda reste till Rackaby, men konungen tog vägen till Visingsö,
der hans drottning väntade honom. Uppeggadt af henne och
måhända äfven af inlupna klagomål öfver hertigarne, kunde Birgers
vacklande sinne ej mera finna sig tillfredsstäldt med den så nyss
ingångna freden; utan han sände dem, jemte lejdebref, befallning att
infinna sig hos honom på Visingsö, för att ånyo stånda till
ansvar. — Ambjörn Nilsson (Sparre) och hans måg Matts
Kettilmundsson (Läma), som voro hertigarnes ypperste män, ansågo det
ej vara rådligt att lemna båda bröderne på en gång i
konungaparets händer, hvarföre blott Erik afreste. Anländ till slottet på
Visingsö, helsade han Birger med anständig ödmjukhet, men denne
talade blott litet och befalde strax en närvarande biskop
uppläsa den skriftligen författade anklagelsen. Biskopen ursäktade
sig och föreslog i stället en riddare, såsom dertill mera lämplig,
men hertig Erik teg. Riddaren steg då fram, och var första
punkten i skriften den, att furstarne låtit ur riket föra "flesk ok
smör, korn och rooglr utan konungens tillstånd; för det andra,
att de voro stolte och redo med väpnad hand genom riket; 3:e
att en deras riddare gifvit konungens »portenär" på ett af slotten
ett slag på kinden, då han ej strax ville upplåta dörren, och
för det 4:e att deras riddare och hofmän öfvade sig i tornering
och andra ridderliga seder och bruk så, att de blefvo mycket
skickligare och hurtigare ån konungens, hvilka senare således vid
allmänna sammankomster måste stå med blygd, och lände detta
konungen till vanheder. Riddaren slutade med att hänvisa hertig
Erik till sin broder, Hhet han ware ider naduger ok göder". Erik
åhörde detta under tystnad, men nu stod Birger upp i häftig vrede
och sade att illa hade han handlat som ej hängt dem; nu är det
så att han ej längre vill gifva dem fred, än till dess solen gått
ned. Härpå frågade hertigen om han med säkerhet kunde fara,
dertill konungen jakade, men tillade att de skyndsamligen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
