Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
ännu en gång återkomma till det vàpnatak innan lögrèttu oc utann,
som omtalas i de norska lagarne. Vi hafva redan yttrat en
förmodan att ett dubbelt vapentag der egt rum, domstolens och
tingsmenighetens, och möjligen åsyftas båda, när lagarne och
perme-brefven omnämna bekräftelse meü fullu |yingtaki. Efter de
upplysningar om rättens spjuttag i Sverige, som här meddelats, våga
vi antaga, att det norska vapnatak innan lögrèttu varit med
detta nära beslägtadt. Hvad åter angår tingsmenighetens, så o th
detta i Norge varit en högtidlig ceremoni, hvarmed tingen
afslu-tats och der fälda domslut kollektivt bekräftats, torde den
förklaring, som lemnas i glossariet till den Arne-Magnæanska
upplagan af Grågås *) komma sanningen ganska nära. I sådant fall
kunna vi icke såsom på detta vapentag tillämplig godkänna den
till vapenbraket mera passande beskrifning, som poLMER lemnat,
och som jsv&nbjörn JSgxlsson och jprik jJonsson i sina ordböcker
upptagit2). Men om också mera riksvigtiga beslut, såsom
antagandet af ny konung, nya lagar, o. s. v. kunnat fordra en sådan
högtidlig och hvarje individ bindande bekräftelse; så är det väl
knappast sannolikt att samma fordran gält äfven för de enskilda
domslut af mera privaträttslig natur, hvilka såsom tingsskötning
m. fl. stadfästats med vapnatak innan lögrèttu oc utann. Har
här, såsom vi vågat antaga, ett dubbelt vapentag egt rum, och
det förra eller tingsrättens varit snarlikt det här beskrifna svenska,
så torde detta, som verkstälts å domarens spjut af häradets
representanter (fastarne, nämnden), hafva inneburit den egentliga
stadfästelsen, och måhända småningom gjort en ytterligare
bekräftelse af menigheten öfverflödig; men der denna lemnats eller till
vapnatak innan lögrèttu äfven kommit ett utann, har detta —
så synes det oss — allt för väl kunnat bestå deruti, att
tingsmännen, så länge de ännu fingo bära vapen »lustu sverbum d
skjöldu til at vätta sam^ykki sitt oc jàkvæbfa såsom Sven björn
JpGiLssoN m. fl. antagit. Bevisen härför måste vi blifva
skyldige, men tanken härpå har framkallats af det dramatiska lif, de
’) Det beter der om vapentaget vid de norska tingen: foripetas
ad consensum suum indicandum arma Utigisse et ita jur as se, se novellas
eonstitutiones, placitaque comitiorum probare et subire.
*) Dolmer, Eird Skraa, Kbhvn 1666 s. 9; Svenbjörn Egilsson
Orbarcgistr. till Fornm. Sögur. XII. Erik Jonsson, Oldnordisk ordbog,
Khvn 1863. Jfr. Grundtvig, 1. c. s. 82 (41), not. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
