Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
skrift, i stället för Visins\ och kunde då vara beslägtadt med
isl. visinn, adj. vissen, förtorkad, och vima, vissna.*) ön
skulle sålunda erhållit sitt namn deraf att den varit högland, torr
och mycket utsatt för solen. Om vi närmare granska
förhållandet synes denna förklaring fullt berättigad, ty, om vi antaga att
öns förminskande genom sjön fortgått i framfarna tider i samma
utsträckning som nu, hade ön vid den tid hvarom vi nyss talat
en vidd, som med en fjerdedel öfversteg den nuvarande, och om
vi vidare med fullt skäl antaga att öns dåvarande befolkning ej
var talrikare än nu — tyckes det hafva varit fullkomligt
öfverflödigt, ifall ön varit någorlunda skogbeväxt, att redan 1286
gifva innebyggarne tillåtelse till begagnande af skogarne i
Vestergötland, hvilken tillåtelse allt framgent förnyades. Således måste
man väl tro, att ön hade ungefär samma utseende då som nu,
d. v. s. var flack och solbakad, och att de förste innebyggarne derföre
gåfvo henne det namn, som närmast motsvarade hennes allmänna
företeelse. För öfrigt skulle hon, om detta eger sin riktighet, ej
vara ensam om en dylik anledning till namnet, ty Sollerön i
Siljan — Sölar-ey, solens ö — eger sitt af samma orsak. —
Det andra sättet till en förklaring ligger deri att ordet skrefs
1259 Wisighnsø, 1288 Wisingxöö, 1310 Wijsingxhø,
Wijsings-öö, 1318 Wisinghöö, 1340 Visinghxø 1345 och 1347 Wijsingzø
eller Wijsingsø, hvilket sednare stafningssätt bibehölls ända långt
fram på 1700-talet, och med ringa förändring ännu. Som man
ser har ett g blifvit inskjutet efter Visin-, och, med undantag af
isl. och det under 1270 anförda sättet, skrefs sålunda
omvexlande Visinsö och Visingsö. Emedan det första af dessa
förekommer i de handlingar som tidigast omnämna ön, har man skäl
antaga detta såsom det ursprungliga, och det sista, eller Visingsö,
sedermera vara derur uppkommet. Man bör ej förvånas öfver att af
Visin kunnat blifva Vising, ty samma förhållande är äfven med
alla fornengelska præs. part. act. som öfvergått från -ende,
-end till nyeng. -ing. (cumende, etende till coming, eating, ja,
uti det nordamer.-eng. folkspråket till blott -in (comin’ eatin).
Det nu anförda bestyrker derföre den ofvan uttalade åsigten, att
’) Orsaken hvarför Rymbeglas form snarare kan antagas vara
förderfvad från Visins till Visnis än tvärtom, är den att hennes Veitur å
samma ställe tydligen är en förvridning af Vetir, Vætir (Vert. Lag.)
Vcetur, gen. Veeturs (Vetr-rs).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
