Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
wæria. Vapnasyn skal holles hwar attundæ dagh effter Sanctæ
Pæters dagh: I Linkøpungi af — — — Wist, Grænnum oc
Wisingsö.»–(Sv. Dipl. 3972).
Några år förut, eller den 17 Okt. 1332 bortbytte Magnus
sina gods på ön med åkrar, ängar, skogar och fisken till biskop
Carl (Bååt) i Linköping mot egendomen Skällvik. Konungen hade
troligen ärft dessa gods, och då härtill kommer att hertigarne
Eriks och Waldemars efterlefvande gemåler, hertiginnorna Ingeborg
den 1 Aug. 1318 återställa till Linköpings domkyrka gården
Lena, men deremot återtaga gods på Visingsö och i Grenna —
finner man att den regerande ätten på nämnda ö innehaft ej
obetydlig fast egendom. Tyvärr måste man beklaga att i intet af
dessa bref gårdarnes namn äro angifna.
Till följd af flera samverkande omständigheter blef missnöjet
med k. Magnus slutligen så starkt, att han nödgades till sonen
Erik afstå en stor del af riket med full kunglig makt och
myn-’ dighet. Enligt detta fördrag, som ingick i Gråbrödraklostret i
Jönköping den 28 April 1357, kom äfven Visingsö att lyda
under Erik, efter hvars död det återföll till k. Magnus.
Visingsö räknades till »Jönköpunghs föghati» tills efter 1367,
då det blef en del af Rumlaborgs län. Direkta bevis för detta
påstående saknas visserligen ända till mot slutet af 1700-talet,
men då man jemnför handlingarna om länets bortförpantning af år
1385 (Lagerbriugs S. R. H. III. 664, 667,) med
räfstetings-domarne af 1399 (Riks-Arch. Perg. bref mo 3019 och »Bidrag
till Skand, Hist. af C. G. Styffe II: n:r 31, 32), tyckes saken
vara fullkomligt klar. Att ön någongång särskildt uppräknas vid
sidan af Wist m. m. beror utan tvifvel blott på dess af naturen
afskilda läge, och är analogt med det förhållandet, att Hven och
Lister, som fordom också var kringflutet, uti handlingarne om
Skånes, Hallands och Blekinges afträdande till Sverge 1332 och
1343 särskildt nämnas vid sidan af den förstnämnda provinsen.
Från år 1497 finnes först så vidt kändt är en bestämd uppgift
att Visingsö hörde till Ruralaborg (Skand. Handlingar XVIII:
190); uti biskop Brasks copiebok, hvars uppgifter i detta
hänseende afse tiden före 1520 står ön under detta län med en
ränta af 7 tunnor korn, 8 V2 pund fläsk, 8 pund fisk, utom
fodringen (»hästeloppet»).
Den mäktige Bo Jonsson Grip innehade sedan före 1384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
