Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Vallaremannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 VALLAREMANNEN.
solen. Ja, pojken sprang genast dit, för att se efter,
och fann så en liten, liten hätta (mössa); men hättan
var röd till färgen, och små gyllene klockor voro fä-
stade dervid rundt omkring. Då blef han åter igen
mycket glad, sä att han glömde sin hunger och lekte
hela dagen med den lilla hättan.
»Gif mig åter min hätta! en annan gång villjag tjena dig igen.»
Om qvällen, när sol gick i skog, samlade vallpojken
sitt fä och lagade sig att drifva till bys. Vid det han
nu kom på vägen, mötte honom en den allra lilla täc¬
kaste flicka, som helsade sä vänligt: »God qväll!» »God
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
