Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. De tre hundarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TRE HUNDARNE.
134
mycket häpen och sade: »Hvem är du, som törs kom¬
ma hit i jättens sal? På sju runda år, som jag satt i
berget, såg jag ännu aldrig någon menniska. Men för
Guds skull skynda härifrån, innan trollet kommer hem,
eljest gäller det ditt lif.» Men svennen var inte rädder
af sig, utan mente, att han väl tordes bida, tills jätten
skulle komma.
Medan de ännu talades vid, kom jätten ridandes pä
sin gullskodda fåle. Som han nu fick se, att dörren var
öppen, blef han mäkta vred och röt så, att hela berget
skälfde. »Hvem är det, som har brutit min bergadörr?»
sade jätten. Pojken svarade dristigt: »Det har jag gjort,
och nu vill jag bryta dig också. Håll! håll honom;
Rif och Ly! sliten honom i mång sinom tusende flingor.»
Knappast voro orden utsagda, förr än hundarne rusade
fram, kastade sig öfver jätten och sleto honom i otaliga
stycken. Då blef prinsessan öfvermåttan glad och ut¬
brast: »Gud ske lof! nu är jag frälsad.» Hon föll så
ungersvennen om halsen och kysste honom. Men poj¬
ken ville inte längre dväljas der, utan sadlade jättens
fålar, lade uppå dem allt gods och guld, som fans i
berget, och drog skyndsamt bort tillika med konunga¬
dottern.
De foro nu en lång väg till sammans, och svennen
tjente prinsessan med tukt och fagert sinne, såsom det
kunde höfvas en sä förnäm jungfru. Då hände sig en
dag, att Ly, som sprang förut att speja, kom hastigt
löpandes till sin herre och förtäljde, att han varit vid
det höga berget och hört, huru den andra konunga¬
dottern satt der inne och nystade gullgarn; men jätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
