Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. De tre hundarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X36 DE TRE HUNDARNE.
föll så ungersvennen i famn och kysste honom. Men
pojken förde prinsessan till hennes syster, och man kan
väl veta hvad glädje der blef. Sedan tog han allt gods,
som var i bergasalen, lade det uppå jättens gullskodda
fålar och drog derifrån tillika med de tvänne konunga¬
döttrarna.
De färdades nu åter en
lång väg samman, och
ungersvennen tjente prinsessorna med tukt och ära,
såsom det höfdes så förnäma jungfrur. Då hände sig
åter en
dag, att Ly, som sprang förut till att spana,
kom hastigt löpandes till sin herre och förtäljde, att
han varit vid det höga berget och hört, huru den tredje
konungadottern satt der inne och väfde gullväf: men
jätten sjelf var inte hemma. Vid dessa tidender blef
svennen
glad och skyndade sig åt berget, och hans
trenne hundar följde med. När de kommit fram, sade
Ly: »Här är ingen tid att spilla, ty jätten är icke mer
än fem mil borta. Jag kan redan hora gullskorna
under hans häst klinga mot stenarne.» Svennen gaf
så befallning åt sina hundar, att de skulle slå in berga-
dorren, hvilket ock skedde. Vid han nu gick in i
berget, blef han varse en mö, som satt i bergasalen
och väfde på en gullväf. Men jungfrun var öfver-
måttan fager, sä att pojken aldrig hade tänkt, att sä
vänt ett vif kunde finnas i verlden. Han gick nu fram
och helsade den sköna prinsessan. Då blef hon myc¬
ket häpen och sade: »Hvem är du, som tröstar komma
hit i jättens sal? På sju runda år, som jag satt i
berget, såg jag ännu aldrig någon menniska. Men
för Guds skull gack härifrån, innan trollet kommer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
