- Project Runeberg -  Svenska folksagor /
179

(1875) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, George Stephens With: Egron Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Den förtrollade grodan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRTROLLADE GRODAN.
179
fader och bad om orlof att följa sina bröder åt. Gub¬
ben ville inte lydas härtill, utan svarade: »Ja, du stac¬
kars liten! du lär väl tänka det är någon som vill hafva
dig till fästeman. Det är bättre du sitter hemma och
gräfver i spiselgrufvan, der har du din rätta plats.» Men
pojken lät inte afskräcka sig, utan sade: »Far! låten
mig följa med. Ingen kan veta, huru lyckan vänder sig.
Törhända går det mig väl i verlden, ändock jag är liten
och ringare än mina bröder.» Huru han nu lade sina
ord, tänkte gubben till sist: »Ja, det kan vara så godt
att bli af med honom på någon tid. Han kommer väl
igen, när nöden tränger.» Svennen fick så orlof att följa
sina bröder och erhöll vid afskedet tre plåtar af sin
fader till kostpenning, intill dess han kunde skaffa sig
någon tjenst.
Torparesönerna gåfvo sig derefter på färd och van¬
drade hela dagen igenom. När det led mot aftonen,
kommo de åter fram till Ölstugan, som låg invid vägen,
och i herberget voro samlade en stor hop vandringsmän
och andra gäster. Då begynte de bägge äldste brö¬
derna ä nyo sitt lustiga lefverne och åto och drucko
och dobblade; men den yngste pojken satt för sig sjelf
i ett horn och ville inte vara med i laget. När så brö¬
derna hade förstört alla sina penningar, lade de råd sam¬
man, huru de skulle få medel att roa sig ännu en stund.
I sådan akt gingo de bort till sin yngste broder och
sade, att han skulle ge dem sina tre plåtar: han kunde
ändock inte göra något bättre än att laga sig hem, ju
förr desto hellre. Men brodern ville icke efterkomma
deras begäran, såsom inte lärer synas underligt. Dä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:13:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfsagor/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free