Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
I senare tider har s: k. /foderverk (pellis, vellus,
fourrure, Peltzwerck) kommit i bruk, af hvilket /ermelin
(Vellus ponticum, hermionicum, hermine, Hermelin-Peltz),
fig. 38, framställes som i rader stälde, egendomligt
formade svarte figurer, liknande små kors, som sluta
nedtill i tre spetsar, hvilket förekommer i många svenska
vapen. » Ett annat. slag ’af foderverk äro de s. k. stål
hattarne (vellus varium, vair, Eisenhitlein), som före-
ik &
KRKA
LSE
Fig. 38.
komma i svenska vapenboken i två former: framrykte,
fig. 39, då de äro radvis stälde utefter sköldens bredd
och föras af t. ex. adl. ätten Rosenstam, n:o 1879, samt
duboble (vellus varium contrarium, contrevair,
Gegenhermelin), fig. 40, då baserne äro stälde emot hvarandra
så som 1. adl. aten. Loöhremans, n:0. 1172, vapen. I ut:
ländsk heraldik förekomma flere andra sammansättnin-
gar, hvilka vi här förbigå.
d) Sköldemärkenas indelning:
Sköldens yta kallas /äd (campus, area, solum, champ,
Feld). Genom sköldens delning af regelmässigt dragna
raka eller krokiga skuror eller linier (sectiones, parti-
tions, Schnitten) uppstå flere mindre fält eller delar.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
