Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckfrihetsstadgar.
19.
Konung GUSTAF III:s yttrande till
Protokollet i Råd-kammaren, angående Tryckfriheten,
den 26 April 1774.
Wore det frågan endast om 1766 års Förordning är
uppliäfwen genom 1772 års Regeringsform eller ej, blefwe
swaret ganska lätt. Alla ifrån 1680 såsom Grundlag ansedde
stadgar äro afskaffade genom 39 §. af samma Regeringsform.
I sista §. af 1766 års Förordning är denna Stadga
declar-erad böra anses som en Grundlag, ergo är han nu ock
uppliäfwen. Men nu är frågan: om Tryckfriheten är nyttig eller
ej, på sätt som 1766 års Förordning den stadgar? och denna
fråga, som synes röra allmänheten så nära, kan ej med nog
grannlagenhet öfwerwägas. Jag har ock derföre med den
ömaste sorgfällighet och med den uppmärksamhet, som ett
så wigtigt ämne fordrar, genomläst Herrar Rikets Råds
yttrade tankar i detta ämne. Jag finner dem instämma i den
mening, att Tryckfriheten ej är skadlig i gemen, men
endast farlig igenom dess missbruk.
Missbruk är en följd af menskliga swagheten; den
finnes i de bästa inrättningar; skulle man ej tillåta någon nyttig
inrättning, af farhåga för missbruk, som deraf kunde födas,
blef aldrig något gagneligt gjordt i det allmänna. I en
söndrad nation, delad i twå åtskilda flockar af tänkande, af
principer och intressen, sådan som den Swenska warit, ansågs
aldrig en sak lika å båda sidor, då han på någondera sidan
war twetydig. Tryckfriheten blef dock med en allmän glädje
antagen, och törhända Rikets Ständer ej sedan
Souverain-itetens afskaffande gjort någon stadge, för hwilken Nationen
wisat mera sin glädje, och som den då i synnerhet borde
mer skatta. Detta skedde i en osäkerhets-tid, der ägande
rätten som oftast blef af wåld och egennytta nedtrampad.
Wårt närwarande Regeringssätt är bygdt på Frihet,
Säkerhet och Proprietet.
Under en sådan Regering bör hwar och en äga frihet
att tänka, tala och skrifwa i allt, som ej strider emot Lagen
och Rikets höghet.
Desse äro lika fredade i 1766 års Förordning, som i
ilen allmänna Lagen; och om man har sett i dessa sednare åren
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
