Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra berättelsen. Om Hjalmar och Ingeborg - Fjerde kapitlet. Striden på Samsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIT.IDFN PÄ PAMSÖ. *>]’,
Delta var den endi gång na > liSrt miss’röstande
ord af Hjalmar. Men Odd svarade liärpå :
Het skall jag svara
På sådant ord.
De skola i afton
Oden gästa,
Tull bcrserkar.
Vi Wå skola lefva.
uEller kanske du vill fly till skogs?» sade Odd.
Men Hjalmar svarade :
Aldrig vi fly
För fiender några 5
Skulle de också
Synas oss skarpa.
Dá skyndade Odd till skogen och högg sig en
klubba, hvarefter fosterbröderna gingo ned mot stranden,
der de nuilte Andgrims söner. En af dem var hufvud
högre än de andra och hade ett svärd, som lyste likt
solstrimmor. Det var Angantyr med svärdet Tiifing.
Då sade Hjalmar: »Vill du, fosterbröder, slåss mot
Angantyr ensam, eller mot de andra elfval» Odd
svarade: «Jag vill slåss mol Angantyr, ty jag litar meri
upå min skjorta än pä din brynja». Hjalmar svarade:
nTycker du del vara svårare all slåss mot Angantyr,
«så vill jag göra det. Eller hvar foro vi någonsin
«fram, der du gick före mig, då det gällde?» «Illa
ugör du nu», sade Odd. Men Hjalmar ville ej
annorlunda. Derpå kommo de öfverens med Angantyr, att
den, som fölle, skulle ej af de efterlefvande plundras,
ulan sättas i hög med sina vapen och dyrbarheter.
Sedan gingo Hjalmar och Angantyr mot hvarandra med
stora hugg, så att ingen någonsin sett hårdare anfall ;
men Odd ropade på de andra elfva, sägande:
Vryxe/is Ber. I. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
