Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje berättelsen. Om Rolf Krake och konung Adil - Nionde kapitlet. Konung Rolfs fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONtiVG KOLIS FALL. 83
(der har du härigenom gjort honung Rolf någon så
uslor tjenst, som du sjelf tror, ty jag kan nu mindre
»bevisa honom min hjelp än tillförene; och ser jag
«nu, att intet råd duger mot det, som ödet beslutat».
Derpå gingo de ut i striden.
Just som Bodvar kom ut, försvann den store
björnen ur slnget, och började det då gà illa lör konung
Rolfs män. Drottning Skuld hade nemligen, så länge
björnen var i striden, ej förmått begagna sig af sitt
trolleri, men nu satte hon sig upp på sin trullslol uti
ett svart talt, och började der sina besvärjningar,
hvarefter man fick se allehanda underliga ting i striden. I
synnerhet berättas, att det framkom en gält, grå till
färgen som en varg, och stor som en oxe. Från hvarje
hans borst utflögo pilar, hvilka fällde konung Rolfs män
till marken, men sjelf kunde galten af ingen såras.
Kämparna höllo sig emedlertid raska, i synnerhet Bodvar.
Han fattade svärdet med båda händerna, och högg
omkring sig så, att stora högar af lik Jago på båda
sidorna. Blodet rann från hans svärd uppåt händerna, så
alt han var blodig ända till axlarna, och tycktes
alldeles utom sig af raseri. Dock, förtäljer sagan,
förspordes här den vidunderliga händelsen, att så snart
männerna voro nedhuggnc, uppväckte drottning Skuld dem
återigen, hvadan också hennes manskap kom kämparna
drygt före. På detta sätt fortgick striden till en slund
efter midnatt, och hade då alla konung Rolfs män, uioin
kämparna, fallit. Äfven dessa voro illa sårade. Hvar
och en bland dem skiljdes från de andra i myckenheten
och mörkret, och sålunda blef konung Rolf innestängd
uli en sköldborg af drottning Skulds män. Han slog
sig väl derur; men var tillika nästan uppgifven af
trötthet. Nu började att lida så, alt kämparna sjelfva
stupade, den ena efter den andra, kunnande ej för
trötthet, sår och blodels förrinnande längre försvara sig mot
den stora öfvermagien. Ingen tänkte dock ens på att
Hy undan. Med sin konung hade de lefvat, och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
