Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KONUNG GÖTRIK.
SP
både fager och vis, sà att man mnsie leta vida efter
hennes like. När konung Götrik kom dit, blef han väl
emottagen; men der var redan före honom en annan
friarc, neml. konung Olof, hvilken var både ung, fager
och uti allt höfvisk; konung Götrik åter började redan
blifva till åren. Han framförde likafullt sitt ärende till
Tore, hvilken sköt saken och valet till Ingeborgs eget
afgörande. De samlades derefter alla och skulle då
jungfrun afsäga sin dom. Hon talade sålunda: »Jag liknar
dessa två konungar vid tvenne äppelträd. Det ena
ungt, men likligt till att det skall bära mycken och
god frukt, när det kommer till ålder och mognad.
Detta träd är konung Olof. Del andra trädet åter
slår redan stort och härligt med lummiga grenar och
allsköns frukt; detta träd bemärker konung Götrik
och hans riken, magt, stora ära och beröm. Skulle
han ock för sin ålders skull ej lefva länge, så
väntar jag, han lemnar slika söner efter sig, på hvilka
man kan fulleligen förlrösta sig; och utväljer jag
derföre helst konung Gölriks ynnest och kärlek.» Vid
dessa jungfruns ord blifver Göliik mycket glad, spritter
upp såsom en yngling, tager henne vid handen och
fäster henne med en ring i konung Olofs närvaro. Denne
åter vredgades liögcliga, utbrast i hotelser mot konung
Götrik, hvilken dem föga ansade, och skyndf.de derpå
bort ifrån denna gård, der han fått en så snöplig affärd.
Efter några dagar började konnng Göt rik resa
hemåt med sin fäsiniö, ty han ville, alt deras bröllop skulle
hållas uti Westergötland. Då han på denna färd red
fram öfver en skog, mölle honom förbemälte konung
Olof med sitt manskap, och uppstod der en ganska hård
strid. Olof ropade till Götrik, vatt lemna från sig
jungfrun och hela hennes hemgift och dermed lösa
lifvet, ty det tjente till intet, alt en så gammal gubbe
sliullc hafva så ung och vän mö». Golrik svarade’:
«Änskönt du hafver så mycket mera folk än jag, skall
du dock förnimma, att den gam e gubben icke är rädd»:
hvarpå han gick fi\;m ined så häftigt mod och stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
