- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
30

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oaktadt detta lefnadssätt steg Klas Tott mer och
mer i ynnest. Under vistandet på Jakobsdal året 1653
var han den enda svensken, som ägde tillträde till
drottningens förtroligare sällskapskrets. Hans inflytande
var till och med så stort, att äfven gunstlingen
Piinen-telli trodde försigtigheten fordra, att en så farlig medtäflarc
aflägsnades; hvarföre han också intalade Kristina att
Tott borde resa till Nederländerna för att der
fullkomna sig i krigsvettenskapen. Det var endast med möda,
som denne sednare kunde svänga sig derifrån.

När Kristinas afsägelse nalkades, fick hon det
infallet, att Klas Tott borde af henne och i förväg
utnämnas till tronföljare för den händelse, att prins
Karl Gustaf doge utan arfvingar. Som skäl för
åtger-den uppgafs rikets behof af stadgad tronföljd; som skäl
för valet af person anfördes grefve Totts slägtskap med
konungahuset. Af denna sistnämnde orsak, mente hon,
borde han också under tiden föra konungahusets
sköldemärke samt titteln prins af Wasa. Inre orsaken till detta
Kristinas förslag var en långt drifven välvilja för Klas Tott,
och ovilja mot hertig Adolf Johan, hvilken hon sökte
på detta sätt stänga från alla möjliga utsikter till
tronen. Möjligtvis var det också hennes afsigt att
härigenom bereda sig tacksamhet af Sverges blifvande
konung äfven i den händelse, att Karl Gustaf skulle
barnlös falla ifrån. Hon föredrog verkeligen saken vid
rådsbordet, dock blott i allmänhet och utan att nämna
någon viss person. Om, sade hon, prins Karl Gustaf
skulle aflida ulan arftagare, så är det fara värdt,
alt riket oaktadt vår försigtighet kan råka i samma
villervalla, som vi genom hans utväljande velat
förekomma. Man lör alltså i förväg bestämma hans
blifvande efterträdare. Rådet tackade för hennes
omtan-ka; men ville ej antaga förslaget. De vore
fullkomligt nöjda med den redan bestämda tronföljaren och
hoppades, att Gud skulle välsigna hans blifvande
äktenskap med lifsfrukt. Man borde ej heller sträcka
sin omsorg för morgondagen allt för långt; och om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free