Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ägaren till all skattejord, och att dennas nu varande
in-nehafvare hade icke ägande- utan blott
besittningsrätten. Deraf slöts, att denna kronans påstådda
ursprungliga äganderätt skulle vid försäljandet af skattejordens
räntor förflyttas på deras köpare, d. v. s. på
frälsemannen. Så sökte man både i lära och verklighet
grundlägga det adelsvälde, det ofrälseståndens beroende,
eller nästan slafveri, som i åtskilliga andra länder var
rådande. Tanken på lifegenskap framskymtade äfven
nu. Presterna klagade, att några frälseherrar nekade
de på godset varande drängarna att utom detsamma
antaga tjenst.
Otvifvelaktigt var Sverge vid denna tidepunkt nära
alt undergå en betydlig förändring uti nästan alla dess
inre statsförhållanden. Det är svårt att gissa, hvart
inom möjlighetens rike denna rörelse kunnat leda,
om den fått hafva sin framgång. En statsförfattning, i
någon mån liknande den engelska, tycktes vara det
mål, som sväfvade för ögonen på de bättre, de mest
välmenande inom frälsepartiet.
Att ofvanstående sträfvanden hejdades, derlill
bidrogo många orsaker, af hvilka vi vilja uppräkna några
de vigtigaste. Genom Kristinas öfverdrifter växte
fräl-seståudets rikedom, rättigheter och anspråk allt för
hastigt, så att medständerna deraf uppskrämdes till
motstånd, medan ännu tid var; d. v. s. medan ännu man
hade det förra förhållandet i friskt minne; och innan
de nya på sitt sätt lagliga anspråken vunnit också
häf-dens helgd. Utsigten att från en någorlunda
oberoende sjelfständighet blifva inom en mansålder förvandlad
till adelns åbönder, torp are, nära nog lifegna, var
tillräcklig för att jaga alla tre ofrälsestånden i harnesk och
drifva dem till det mest förtviflade motstånd. — Ett
annat skäl låg just i sjelfva de vunna godsen. Om
nemligen adeln icke låtit locka och besticka sig af
dessa, utan i förening med ofrälsestånden och med
anledning af Kristinas förvända styrelse angripit och sökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
