Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållande bidrog i sin mån att reta allmänna tänkesättet
blando hennes strängt lutherska landsmän.
A en annan sida voro svenskarna lika vaksamma
emot försöken att sammansmälta lutherska och katolska
bekännelserna. Vi hafva redan förut omtalat de
tvister, som mellan Kristina och Axel Oxenstjerna
före-föllo om Johannes Matthias och hans arbeten.
Måhända lockad af ryktet om de tänkesätt, Kristina vid
nämnde tillfälle visade, ior irländska erkebiskopen
Hamilton till Stockholm i afsigt att arbeta på samma
förening; men måste med oförrättadt ärende resa tillbaka.
Ar 1652 kom likaledes den nitiske Duraeus än en gång
till Sverge; men vid den tiden var Bourdelot
allrådande gunstling, och Kristinas tankar genom honom vända
på helt andra föremål. Den välmenande
försonings-predikanten kunde ingenting uträtta.
Under riksdagen 1647 hade Oxenstjerna och rådet
med mycken ifver försvarat lutherska renlärigheten.
Härigenom blef en slags förbindelse knuten mellan
pre-sterskapet och det högadliga partiet. Några tro, det
Kristinas bemödande att dels väcka, dels underblåsa
tvistefrågorna om adelns patronatsrätt och öfriga
privilegier, hade bland andra syftemål äfven det att
upplösa nämnde förbindelse och sålunda draga presterskapet
från den republikanskt sinnade högadeln, och vinna det
för konungamagten. Också finner man, att ståndet vid
riksdagarna fortfarande utgjorde det aristokratiska
partiets mägtigaste och farligaste motståndare, allt på
samma sätt och af samma skäl, som i berättelsen om Kri«
stinas förmyndare sagdt är.
Preslerna ogillade och motarbetade således hvarje för
sök att på konungamagtens bekostnad vidga adelns frihetj
Men inom sitt eget fält arbetade presterna sjelfva för
en lika ensidig ståndsegennytta. De fortforo att sätta
sig emot Consistoriuin Generale och drefvo ihärdigt
den lära, att verldsliga magten hade öfver andeliga
ämnen och förhållandeQ iogea doiusrätt. Ar 1636, och
FryxeUs 8tr. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
