Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
södern på ett eller annat sätt lockat tillbaka en stor
del af också dessa blodade skatter.
SJETTE KAPITLET,
OM UNDERVISNINGSVERKEN.
Under de första åren af Kristinas regering
fortgick det förut påhegynta upprättandet af gymnasier
inom rikets förnämsta landskap. Göteborg och
Hern-ösand erhöllo dylika undervisningsverk; det sednare på
samma gång, som det fick egen superintendent. Vid
några af de äldre gymnasierna ökades antalet af lärare.
Nya lärdomsskolor blefvo äfven öppnade och 1649
ut-gafs en skolordning för hela riket. Under de sednare
åren af Kristinas regering afstannade verksamheten så i
denna som annan väg.i
Gymnaäierna bibehöllo ännu sin först erhållna
riktning att vara ett slags universiteter, bvart i sitt
landskap. Der utgåfvos programmer och höllos
disputa-tioner, nästan som i Uppsala. Många prester fingo
ingen annan eller högre bildning än den, som vid
gymnasierna meddelades.
De trenne högskolorna fortgingo sin utstakade
bana och erhöllo af Kristina mycken uppmuntran, dels
genom gåfvor, dels och i synnerhet genom den
hedrande uppmärksamhet, bon fästade vid de lärda och
deras arbeten. Serdeles de första åren såg man henne
ofta dröja i Uppsala många dagar å rad och derunder
flitigt afhöra lärdomsöfningar af flere slag.
Johan Skytte var den, som först omfattade den
tanken, att bland högskolans lärare införa kunniga och
snillrika utlänningar] för att dymedelst upphjelpa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
