Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För öfrigt fortforo de gamla vanliga klagomålen,
att bönderna på mångahanda sätt undansnillade mycket
af den skatt, de lagligen borde erlägga; hvarigenom
staten årligen led förluster, hvilka genom sin tallösa
mängd voro oberäkneligt stora. Tionden till kronan
skulle den tiden, det var före den bestämda
tiondesättningen, betalas enligt räkning på åkern, verkställd
af så kallade tiondefogdar, en slags lägre dertill
antagna ämbetsmän. Hvar femtonde snes skulle betalas
till kronan, hvar trettionde till presten. Men
tiondefogdarna dels ensamma, dels i förbund med folket
gjorde en mängd underslef. För att förekomma
sådana och tillika inspara tiondefogdarnas löner, beslöt man
1644 att afskaffa dessa ämbetsmän; och bondeståndet
vid riksdagen utlofvade å egna och hemmavarandes
vägnar att äfven utan fogdar ärligt räkna och betala
sin kronotionde. Men, sådant löfte oaktadt, började man
snart vid tiondeafgiften bedrifva så mycket underslef
och bedrägeri, att Kristina år 1653 blef tvungen att
omigen tillsätta tiondefogdar öfver uppbörden[1].
ELFTE KAPITLET.
OM DE NYVUNNA LANDSKAPEN.
Jemtland och Herjedalen erhöllo genast efter
Brömsebrofreden svenska styresmän och lades tiil det
vid samma tid inrättade nya stiftet i Hernösand. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
