Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för an bättre 1). Bet var en tydlig hotelse att ined
värjan i hand taga dem tillbaka.
A andra sidan bör också anmärkas, att Kasper
Otto Sperling, hvilken var den första svenska
befälhaf-varen öfver Halland, finnes uti den tidens handlingar
omtalad som en egennyttig, härd och nägon gäng
o-rättvis herre.
Halland blef i afseende på kyrkostyrelse förenadt
med Göteborgs stift. Inom landet funnos en bop
gärdar, eller så kallade kanikegods, hvilka varit anslagna
till Lunds domkyrka. Den danska biskopen i
sistnämnde stad gjorde anspråk på räntorna af samma gods,
fastän landet blifvit öfverlemnadt till Sverge5 men
regeringen i Stockholm behöll, hvad den redan i
handom tagit.
POMMERN
var bland alla den förnämsta landvinningen; men
om gränserna för densamma uppstodo mot
Bran-denburg långa och häftiga tvister. Enligt
fredsslutet skulle Sverge till trygghet för sin handel erhålla
äfven högra stranden af Oderströmmen. Kurfursten
ville deraf lemna blott några få famnars bredd ; men Sverge
fordrade mera; ty eljest vore nyttan ingen och besittningen
omöjlig. — Fredsslutet tillerkände åt Sverge Stettin, Gartz,
Damm och Golnau. Kurfursten förstod dermed endast
sjelfva städerna; Sverge deremot äfven de
underliggande amten. — Enligt fredsslutet skulle Brandenburg
bekomma biskopsstiftet Cammin; Sverge fordrade döck
sjelfva hufvudstaden; emedan den låg på stranden af
Odern. Svenskarna fruktade, att Hinter-Pomraerns
handel skulle blifva menlig förderas egen rörelse i
För-Pommern. För att kunna hindra sådant, fordrade man att
en hop tullar i Hinter-Pommern skulle åt Sverge
öf-verlemnas. Brandenburg stretade emot. Sverge
vid-blef dock hufvudsaken af sitt påslående, ehuru det åt
Brandenburg erböd hälften af tullinkomsten. — Sådana
*) De la Gard. Ekebl. hr. d. 9 Mars 1653.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
