Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flere nya förhållanden, vanligtvis i tvister; seideles
angående investituren; d. v. s. att nämnde genom
freden afträdda landskap skulle äfven vid tyska riksdagen
såsom rikslän till Sverge formligen öfverlemnas. Först
sedan detta skett, kunde nemligen Sverge vid samma
riksmöten taga säte och stämma. Men nu påstod
kurfursten af Brandenburg, alt sådant ej borde beviljas,
förrän gränstvisten mellan honom och Sverge blifvit
af-gjord. Kejsaren biföll påståendet; och begges
af-sigt dermed var troligen att sålunda hafva ett band på
Sverge. Emellertid hade man i Stockholm genast
efter niirnbergska underhandlingarnas slut påtänkt en
beskickning till investiturens mottagande. Gunstlingen,
grefve Magnus, var dertill utsedd iör att genom denna
lysande handling ytterligare förherrligas. Men snart
märkte man de mötande svårigheterna. Då blef i
gref-vens ställe Björnklo skickad till Wien. Mellan honom
och kejserliga hofvet uppstodo långa tvister, för det
mesta om ceremonier samt om majestätstitteln. På ett
helt års tid fick han icke ens företräde; än mindre in-
O
vestitur. Ar 1652 kom Bengt Oxenstjerna i samma
ärende till Prag, der kejsaren och kurfurstarna då
vistades; men äfven hans bemödande blef fåfängt; och
han sjelf behandlades med så liten aktning, att han
snart ansåg sig böra för Sverges ära lemna kejserliga
hofvet. Andteligen 1653 och sedan tvisterna med
Brandenburg blifvit afgjorda , beviljades investituren.
Men vid samma tid förestod Kristinas afsked, hvarföre
hon nu mera sjelf uppsköt högtidligheten, på det den
icke skulle behöfva att med dubbel kostnad vid Karl
Gustafs tillträde förnyas.
Det den tiden löpande ryktet om ett förslag till
äktenskap mellan Kristina och kejsarens son synes
héi-va varit utan all grund.
Så väl genom att på ofvannämnde sätt hindra
investituren, som genom att understödja och reta
Bremen m. m., visade kejsaren en tydlig obenägenhet mot
Sverge. Sådant oaktadt närmade sig Kristina ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
