Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
benägen mot det granskande, klandrande,
maglinskrän-kande folkpartiet. Följden visade sig snart. Redan
hösten 1646 beslöt svenska regeringen att ej mer
understödja parlamentet; ty, helte del, konungen vore
nu mera tillräckligt illa medfaren J). Aret derpå
fö-reföllo fiendlligheler mellan svenska och engelska skepp,
som det tyckes, dels af ovilja, dels af missförstånd.
Förhållandet vägde någon tid fram och tillbaka,
hvar-under man å ömse sidor afvaktade händelsernas
utveckling. Snart kom underrättelse, att parlamentet börjat
rättegång inot den fångne konungen. Vid samma tid
anlände från dess son flere bref med enträgen anhållan
om hjelp åt den nödställde fadern. I ångesten vände
sig prinsen till och med till Axel Oxenstjerna, under
smicker och löften bedjande, alt denne mägtige herre
målle med sill anseende bidraga lill elt gynnsamt svar.
Det var för sent. Den 29 Januari skref sonen från sin
landsflykt ofvannämnde bref; och den 30 Januari föll
fadrens hufvud i London. Underrättelsen om denna
sistnämnde händelse spridde bestörtning och fasa öfver
hela Europa; ej minst i Sverge. Äfven de, som förut
gillade parlamentets förfarande, yttrade nu afsky vid
dess öfverdrift och orättvisa. Kristina tog saken
ganska häftigt och ville gerna gripa till vapen för att
hämnas sin ämbetsbroders död och hjelpa dess son till
tronen. Gunstlingen, grefve Magnus, försäkrade ock, det
hela svenska krigshären längtade efter tillfälle att
blodigt straffa det begångna konungamordet. Men i
sjelf-va verket voro tänkesätten mycket delade. Flere
svenskar, ehuru de ogillade afrättningen, sågo dock gerna
den läxa, jordens konungar genom denna omslörtning
erhållit. När Kristina i sittande råd vidrörde sitt
förslag att bispringa engelska prinsen, mötte hon derföre
allvarsamt motstånd, anfördt af Jakob de la Gardie.
På sitt vanliga sätt sade drottningen rent ut: jag
håller mer med konungen än med undersålarne, och skulle
’) S. st. (1. 3 Oct. iG4G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
