- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
167

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den andra gången under så kallade lustvandringar till
fots eller i vagn tillbringa mer än halfva natten.

Under förmyndarestyrelsen hade man ofta
velat genom förordningar mot öfverflöd i mat och
klädsel hämma den förderfliga praktsjukan. Man hade
nemligen uti flere land företagit sig att till besagde
ändamåls vinnande noggrannt och i de minsta
småsaker bestämma, hvilka slags tyger och drägter hvarje
stånd skulle nyttja; likaledes sättet, långvarigheten och
kostnaderna vid hvarje serskildt slag af gästabud och
högtider inom hvarje medborgareklass. Någonting
dylikt fanns äfven i Sverge. Axel Oxenstierna ogillade
dock sådana åtgerder; ty mången förnum har cj råd
alt begagna den åt honom förbehållna klädseln;
mången borgerlig man tvärtom. Dylika bestämda drägter
skulle äfven vid umgänget med utlänningarna synas
underliga och dessutom aldrig blifva iakttagna Jj.
Dagarna efter Kristinas anträde till regeringen utfärdades
likväl för adeln en dylik öfverflödsförordning, full af
småaktiga bestämningar om bruk, förplägning och
omkostnader vid barnsöl, bröllopp, begrafningar och
andra gästabud. Men redan 1647 tillkännagaf Kristina
omöjligheten att densamma efterlefva 2). Ofverflödet
växte med förvånande hast. I min ungdom, klagade
den gamle rikskansleren, kunde en hederlig slägt vara
belåten med gångare och sadel-, nu mera måste en
hvar hafva hästar och vagn. Lars Kagg knotade mot
öfverdadet i Weslergölland, hvar est brudgummarna ofla
ålföljdes af fyralio ända iill sjuttio ryttare, när de
kommo inridande i brölloppsgården. Förut hade hvarje
till högtid buden gäst medtagit sin egen knif, sked och
gaffel; nu införde grefve Magnus bruket, att värden
skulle sjelf låta med dylika förse hela sitt bord.
Utlänningarnas plägseder och ståt apades i nästan alla
förhållanden. En mängd byggnader af förut osedd

’) Rädsprot. d. 7 No v, 164.3.

•) S. st d. 30 Jun. 1647.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free