Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständen. Kristina begagnade ställningen och visste att vid
riksdagarna 1647, 1649 och 1650 bringa de
sistnämnde på sin sida, eller rättare sagdt, bringa dem
ytterligare i harnesk mot adeln. Detta sistnämnde stand,
sålunda i strid mot både konunga- och folksmagten, och
i fara att dervid förlora, icke blott de nyvunna
godsen, utan ock måhända en mindre eller större del af
sina öfriga rättigheter, måste derföre låta sina planer till
konungamagtens inskränkning lara och för närvarande
räkna som vinst alt sjelf icke utsättas för någonting
dylikt.
Missnöjet bland folkpartiet under ifrågavarande
första tiderymd var uteslutande riktadt mot adeln och
yttrade sig förnämligast vid ofvannämnde tre riksdagar
samt på sätt, som vi uti föregående kapitel utförligare
framställt.
Inom högadeln var så väl missnöjet som dess
anledningar under andra skedet de samma som under det
förra, dock båda i årlig tillväxt. Partiet mägtade likväl
ingenting göra, ingenting föreslå; utan måste nöja sig
med att i stillhet afvakta händelsernas utveckling. De
mägtigaste och rikaste drogo sig under sednare åren
mer och mer ifrån hofvet och lefde i en betydelsefull
tystnad, hvar och en på sina landtegendomar.
Missnöjet inom ofrälseklasserna vände sig under
andra skedet hufvudsakligen mot Kristina sjelf. Denna
förändring var en följd af hennes fortfarande slöseri
och förvända styrelse samt af de under föregående
riksdagar gifna, men sedermera bedragna
förhoppningarna. Denna ändrade riktning visade sig i synnerhet
inom lågadeln, preste- och borgarestånden, hvilka
bättre och tidigare än bönderna insågo det dubbla i
drottningens uppförande och det riksförderfliga i hennes
åtgerder. Målet, hvartill detta parti sträfvade, var att
uppsätta Karl Gustaf på tronen, de förståndigare i
godo, de hetsigare med våld. Ytterligheten af
sistnämnde åsigt stack oförsigtigt och brådskande hufvudet fram
i deu messeniska sammansvärjningen. Detta hufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
