Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristinas regering, likväl fruktade tronafsägelsen;
nem-ligen, att drottningen skulle ångra sig, och att i
sådant /all kunde mellan henne och den nya konungen
lätt uppstå blodiga tvister till än större olyckor för
fäderneslandet. En del af adeln och i synnerhet gamla
rådspartiet voro de enda, som på fullt allvar önskade
drottningensj qvarblifvande, dels af nämnde
oegennyttiga skäl, dels emedan de befarade, att Karl
Gustaf, sjelf klok och kraftfull, samt derjemnte
understödd af ofrälsestånden, lätt skulle återtaga
kronogod-sen, inskränka rådets och utvidga sin egen magt samt
således göra hastigt slut på deias republikanska och
tillika ståndsegennyttiga planer. Hos en och annan
kommo dertill personliga, dock ädlare drifljedrar. För
Per Brahe och än mer för Axel Oxenstjerna var
Kristina dottern af deras högt vördade och varmt älskade
konungsliga vän, af honom med förtroende lemnad i
deras armar, af dem sjelfva med exempellös framgång
vårdad och handledd, derföre ock oaktadt alla sina fel
för deras hjerta dyrbar och kär. För hennes far och
för henne sjelf hade de offrat sina skönaste dagar, sina
bästa krafler. Det var dem en svår tanke, att frukten
af alla dessa bemödanden skulle tillfalla ett främmande
furstehus; och att Kristina, det fordom så älskade och
hoppfulla fosterbarnet, skulle fjerran fäderneslandet
tillbringa sina dagar, ett mål för tadel, för åtlöje och
måhända för nöd. Hos den sjuttioettårige Axel
Oxen-stjerna äro dessa på ungdomens minnen och
tillgifvén-het grundade känslor en lika om ej mer sannolik
drif-fjeder än blott cgennyttiga partiberäkningar.
De ojemnförligt flesta önskade dock ifrigt Kristinas
tronafsägelse, och ville gerna tillstyrka denna hennes
plan. De voro likväl ganska förlägna om sättet, af
fruktan nemligen att genom alltför stor öppenhjertighet
reta hennes vrede, stolthet och motsägelselystnad, och
således inleda det besynnerliga lynnet i frestelsen, att
just på trots stanna qvar. De, som talade för
afske-det, voro derföre ganska få; troligen endast Klas Tott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
