- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
261

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

qvarhållen i Fontainebleau; oaktadt hon lofvat Mazarin
återvända tiil Italien; allt detta oaktadt segrade dock
Pariserlystnaden och hon började återigen anhålla om
tillåtelse alt besöka nämnde stad. Fransyska hofvet, som
uttömt alla möjliga undflykter, måste slutligen gifva sitt
bifall. Knappt hade Kristina erhållit detsamma, förrän
hon, dels ridande, dels åkande, dels roende, hastade till
Paris, och det med så stor hrådska, att endast två
personer af sällskapet mägtade följa med. De öfriga
fram-kommo först några timmar sednfcre. Till hennes
mottagande yoro denna gången inga högtidligheter
föranstaltade ; dock anvisades till boning kardinal Mazarins
rum på slottet. Detta skulle vara en liöflig vink att
så snart som möjligt afresa igen, för att ej vara den
gamle och mägtige mannen länge till besvär. Man
sökte äfven på andra vägar medverka till samma mål.
Fransyska enkedrottningen berättade öppet, att Kristina
( skulle stanna blott en dag öfver i Paris. Hon till och
med ålade sina hofdamer att för svenska drottningen
omtala, huru ledsamt man för närvarande hade vid
franska hofvet; huru få nöjen der vankades o. s. v.
Då Kristina antingen icke förstod eller ville förstå
dessa vinkar, gick man än längre. En afton hade den
främmande drottningen dansat vid en enskild
tillställning. De närvarande funno hennes dans löjlig. Kan- *
ske var den det genom den trettioettårige drottningens
mindre ungdomliga utseende och mindre vanliga drägt,
later och steg; kanske var den det icke, och man
följde blott efterdömet af hofvets ovilja. Emellertid
berättades på slottet, huru man gjort sig lustig öfver
Kristinas dans. Enkedrottningen yttrade då sin åstundan
att se densamma, för hvilket ändamål Kristina inbjöds
till konungen. För att kunna drifva gäckeriet mera
obehindradt, blef endast den förtroligaste hofkretsen
tillkallad. Men Kristinas vän, markisinnan De Bregis,
underrättade henne om försåtet. Hon infann sig
visserligen på slottet, men kunde ei förmås till någon
dans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free