Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon väl unna presterna fyra till fem dagar all
den-samma öfverväga. Allmänhetens ovilja ökades
emellertid så väl af Kristinas fortfarande katolska gudstjeust,
som af svenska presterna, hvilka i sina predikningar
ofta och med bitterhet vidrörde denna punkt. Så t. ex.
hände en gång, att presten, förmodeligen var det i
Uppsala, efter predikans slut började utfara mot
drottning Kristina, hennes omvändelse, inresa till
Sver-ge och katolska gudstjeust. Jag har, sade han, sökt
varna henne både mundteligen och skrifleligen; dock
fåfängt och vill nu ej längre kasta perlor för svin.
Domprosten Stigzelius, som var i kyrkan, skickade upp
och tillrättavisade predikanten; men denne svarade
hög-Ijudt: jag talar efter andans ingifvelse; och man
måste mer lyda Gud än menniskor, hvarpå han
fortsatte i samma anda. Då framträdde den andra presten
för altaret och började messa, hvarvid församlingen
uppstod och ifraren på prediksstolen blef tvungen att tystna.
Den åttonde Oktober aflemuades ändtligen
preste-ståndets betänkande. Det innehöll, att man visserligen
borde bekräfta anslaget; dock med flere villkor till
inskränkandet af drottning Kristinas magt och med det
tillägg, att beviljandet skedde denna gången af
ständernas godhet och för Kristinas förfäders skull; men
icke i kraft af öfverenskommelsen i Uppsala 1654,
hvilken hon genom sitt aiiall tillintetgjort. Det var
biskopen i Abo, Johannes Terserus, mannen från 1650
års riksdag, som också denna gången ledde ståndet, och
som mot Kristina visade serdeles stränghet. Presternas
betänkande blef gilladt af de öfriga stånden och i
synnerhet af rådet och regeringen, hvilka mer än de
andra voro mot Kristina uppbragta. I synnerhet och
framför alla andra utmärkte sig Per Brahe såsom
Kristinas allvarsammaste motståndare och vid sistnämnde
tillfälle tackade han presterskapet ollentligen för dess
just under striden mot drottningen visade nitälskan om
renlärigheten i landet.1) Samma dag gingo åtskilliga af
*) Rådsprol. d. 4 och 2G^Sept. 1660 m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
