Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jerante hoppet att kunna densamma vinna. Man sade
äfven, att katolikerna underhöllo, smickrade och
uppmuntrade dessa planer i tanka, att hon genom någon
slags hvälfning möjligtvis kunde göra sina anspråk och
på samma gång katolska läran gällande uti Sverge. Det
var i synnerhet Björenklou, då varande svenskt
sändebud i Wien, som upptäckte och tillkännagaf dessa
stämplingar, hvilka också från andra håll och af flere
skäl fingo ytterligare bekräftelse; i synnerhet deraf, att
man utan antagandet af denna vigtiga drilljeder
omöjligen kunde förklara, hvarföre Kristina med så mycken
envishet och efter så många undergångna
förödmjukelser ville omigen truga sig in uti Sverge.
Att Kristinas plan icke kunde vara den, att helt
enkelt sätta sig i ro inom Sverge, det bevisade hon
sjelf med tämligen ovederläggliga skäl. Huru skulle
jag, sade hon, jag med milt stolta lynne kunna
förnedra mig till att stanna i Sverge och der lyda en
nyckfull konung och blifva en skugga bredvid hans
mor, en Hedvig Eleonora. — Men äfven den katolska
planen medförde svårigheter, för hvilka Kristina
ingalunda var blind. Man hade i Rom och Paris
föreslagit, att för dess bedrifvande skicka en hop förklädda
jesuiter till Sverge. Det är detsamma som alt skicka
dem Ull galgen, sade Kristina, ty alt omvända de
strängt lutherska svenskarna <är en fullkomlig
omöjlighet. Efter dessa Kristinas egna och samtidiga
yttranden återstod det för hennes resa ingen annan
förklaringsgrund än hemliga afsigter på kronan.
Redan år 1664 lät hon både genom bref och
sändebud begära för sin person fri religionsöfning inom
Sverge, och började derjemnte underhandla om
inköpet af Karl Gustaf Wrangels palats till blifvande
boning. I enskildt bref till Seved Bååt hotade hon att
resa till Sverge, äfven om n.an afsloge hennes anhållan
om religionsöfningen. Regeringen, rådet och ständerna
voro alla högst förbittrade öfver hennes uppförande år
1660. Dertill koramo de sednare underrättelserna om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
