Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också jag hafva ett ord med i laget; om icke just för mig
sjelf, åtminstone vid valet af en annan efterträdare.
Kär De la Gardie med allmänna ordalag yttrade sin
önskan, alt vid så oförmodad händelse fäderneslandet
måtte genom fredsamt och enhälligt val bekomma en
god regenl, svarade Kristina: vid sådant tillfälle kunde
jag likaså gerna få på min sida prester och bönder,
som adeln. De la Gardie svarade med några vanliga
artigheter; men tilläde dock ett oeli annat tvifvelsmäl,
grundadl pl svenskarnas missnöje öfver hennes
trosför-ändring. Kristina inföll: Gud gifve, att svenskarna icke
hade någonting annat emot mig! då skulle nog allting
gå väl. Det let nästan, som hon i del ögonblicket
varit färdig återgå till Sverges trosbekännelse, för att
å-terfå Sverges krona.
Alla de ofvan anförda orden Yttrades af Kristina
%/
till Pontus De la Gardie, hvilken var ombud åt det mot
henne uppretade riksrådet och bror till den af henne
förföljda grefve Magnus. Oekså blef hvarje ord
framburet och låg henne sedermera naturligtvis i vägen.
Uti Norrköping mötte en baron Sparre med
regeringens förnyade föi-eskrift att bortskieka den
katolska presten, så framt hon ville blifva mottagen.
Kristina hade troligtvis hoppats att genom samma djerfhet
som 1660 tilltvinga sig samma eftergift; hvarföre hon
äfven skickat sina packvagnar förut till Stockholm.
Hon blef nu öfver detta förnyade oeh oförmodade
af-slag så mycket mera uppbragt och beslöt att genast
återvända. Jag vill, sade hon, icke för alla kronor i
verlden afstå från utöfningen af min gudstjenst. De
la Gardie erinrade, att Ivmtina kunde under sken af
enskilda besök hos franska sändebudet Pomponne
obemärkt deltaga i dennas gudstjenst. Detta förslag
upp-bragte henne än mera. Jag! utropade hon, jag göra
besök hos en Pomponne! Om han låter märka en
enda. sådan tanke, skall jag låta prygla honom, om det
ock vore i hans egen konungs närvaro. Och
nu,här-ifråni, och det genast på timman! Men det kunde ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
