Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nes folk visade missnöje öfver sin egen lott, samt
af-und öfver Azolinis, hvilka känslor snart borttorkade
tårarna.
Azolinis lott blef dock mindre afundsvärd.
Qvar-låtenskapen uppskattades väl till en half million ecus,
men konungen af Sverge och kurfursten af
Branden-burg hotade med anspråk derpå. I allt fall blef
glädjen icke långvarig, ty två månader efter Kristinas död
afled kardinalen sjelf. Brorsonen, Pompejus Azolini,
en obetydlig italiensk adelsman, inträdde i kardinalens
rättigheter och blef således, besynnerligt nog, Kristinas
och Gustaf Adolf den stores arfvinge. I dennes hand föllo
på sådant sätt de utsöktaste böcker, prydnader och
kostbarheter, som svenska svärdet under trettioåra
kriget eröfrat. Största delen blef såld och förskingrad.
För ett vanpris af 8000 ecus köpte påfven Alexander
den åttonde Kristinas dyrbara skrift- och boksamling
och förenade den dels med sitt enskilda, dels med det
allmänna påfliga biblioteket, hvarest man ännu ser en
mängd böcker med Sverges tre kronor på bandet.
De bästa taflorna köptes af orleanska huset och gingo
till Palais Royal i Paris. Bildstoder, skådepenningar
och en mängd andra prydnader stannade i Rom hos
slägten Ottoboni. En stor del af dessa dyrbarheter
hade nu gjort en märkvärdig kretsgång. Är 1030
blefvo de af österrikiska generalen Kolalto vid
Man-tuas eröfring tagna och förda till Prag. Vid denna
stadens eröfring år 1648 blefvo de af Königsmarck
tagna och förda till Sverge, hvarifrån Kristina förde
dem först till Flandern och sedan tillbaka till Italien
igen.
Af svenska folket hade Kristina redan under
många år varit i det närmaste förgäten. Hennes frånfälle
orsakade derföre föga uppseende och ingen sorg;
tvärtom en hemlig tillfredsställelse öfver att numera vara
befriade från hennes dryga årsunderhåll och
besynnerliga anspråk. Af sin närmaste omgifning blef hon, som
det tyckes, hvarken saknad eller sörjd. På verldens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
