Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en fursle. I hvarje den tiden tiflig vetenskap var han
ganska väl underbyggd, och man anser honom hafva
bland alla Sverges konungar ägt de största kunskaper.
SJETTE KAPITLET.
FÖRHÅLLANDET MELLAN PFALTSISKA SLÄGTEN OCH
DROTTNING KRISTINAS FÖRMYNDARE.
Genom den långtänkta klokhet och ovanliga
för-sigtighet, som utmärkte å ena sidan Axel Oxenstjerna
och hans vänner, samt å den andra Johan Kasimir och
dess gemål, tvungos båda dessa partier till
utomordentlig återhållsamhet i både ord och gerning. Det är
der-före ganska svårt att upptäcka och i en klar följd
framställa bådas afsigter och inbördes förhållanden. Många
gissningar hafva också derom varit uppgifna; vanligtvis
tydande saken så, att pfaltsiska ätten blifvit af
förmyndareregeringen med orättvisa tillbakasail och förföljd.
Verkliga förhållandet var dock, i korthet sagdt,
följande: politisk strid, men ’personlig alilning och
välvilja; och detta å ömse sidor.
Dessa sednare känslor kunde omöjligt uteblifva
mellan personer af så ljust förstånd och så
aktningsvärda egenskaper. Också finner man, att Jolian
Kasimir förde med Axel Oxenstjerna en tät brefvexling,
full af ojäfaktiga vittnesbörd om dylika tänkesätt, hvilka
också, sedan den politiska striden upphört, tramstodo
med all sin glans i förhållandet mellan Karl Gustaf
såsom konung och gamla Axel Oxenstjerna. Knappt
förmår man efter Johan Kasimir och Katarina uppleta
ett enda uttryck af andra tänkesätt.
Förmyndareregeringen å sin sida drog icke i betänkande att åt
pfalt-siska ätten bekräita alla af Gustaf Adolf gifna enskilda
fördelar, till och med i någon mån öka dem, samt alt
iör nämnde personer visa all den aktning, som tillkom
deras furstliga värdighet. På riksförmyudarnes förtro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
