Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också denna stad snart fallit; men oväntade rörelser i
söder påkallade Karl Gustafs närvaro. Innan vår
berättelse följer honom åt detta håll, återstår att
framställa ännu en vigtig sida af polska fälttåget 1655.
ERÖVRINGEN AF LITHAUEN.
Sinnesstämningen i detta landskap samt Karl
Gustafs förberedande underhandlingar med furst Radzivil
hafva vi redan omtalat. Den svenska krigsmagt, som
från Liffland skulle understödja och verkliggöra dessa
planer, ställdes närmast under Gustaf Adolf Lewenhaupt.
Den var illa utrustad och regementerna mycket
under-taliga. Sjutusen man utgjorde hela den styrka, som
skulle eröfra Lithauen. Det sågs tydligt, att dervid
också beräknades andra medel än vapnen.
JNågra dagar efter midsommar 1655, innau kriget
var förklaradt, och innan ännu de sista
fredsunderhandlingarna i Stockholm blifvit ens öppnade, gick
Lewenhaupt öfver gränsen och eröfrade den 1 Juli Diinaburg,
hvarpå genast en stor del af den kringliggande nejden
visade benägenhet att underkasta sig svenska
herraväldet.
Ungefär i medlet af Juli ankom Magnus Gabriel
De la Gardie såsom högsta styresman öfver Liffland
och dervarande krigshär. Hans hufvudsakliga uppdrag
var alt så mycket möjligt undvika all fiendskap mot
ryssarna och derföre ock alla af dem besalta
lithaui-ska orter. Men som ryssarna slräfvade till
östersjökusten, skulle De la Gardie söka förekomma dem och
besätta Kurland och Samogilien. Sjelfva
hufvudföre-målet, Lithauen, borde behandlas med all möjlig
mildhet; och man skulle föreställa folket, alt svenskarna
endast kommit för alt mot Ryssland skydda landets
frihet och välfärd. Om lithauiska sländerna d. v. s.
adeln, delta oakladt icke ville underkasta sig Sverges
beskydd, borde De la Gardie söka vinna deras
under-hafvande och lifegna, och genom löfte om frihet locka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
