- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
13

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med Ulfelds egen slägt med afsky irån förrädaren och
slöt sig närmare till konungen och fäderneslandet.
Svågern, Holger Wind, hade ett porträtt af Corfits Ulfeld.
Förbittrad öfver dennes uppförande, utstack han
ögonen på porträttet och skickade det så tillbaka till herr
Corfits.

Äfven i Norge sökte svenska regeringen spela på
samma sträng. Man utspridde der i landet en
smyg-skrift, undertecknad af läkareguden iEsculapius.
Innehållet omtalade, huru norrmännen i fordna lider
genom mandom och stridbarhet varit så mägliga, alt
de under sitt herravälde hållit danskarna och alla
dessas öar. Men den liden vore förbi. Icke genom
strid och svärdsegg, utan genom list och svek, hade
danskarna laggt Norge och alla dess innevånare
under en svår och neslig träldom, samt der slädes sökt
ulrola alt ära och kraft; under del de sjelfva likt
Egyptens gräshoppor öfver svämmat landet och
utsugit dess must. Nu hade danska konungen dessulom
ingått förbund med påfviska furstarna, hvaraf torde
för den rena evangeliska läran i Norrge stor fara
uppslå. Iläldre än alt lida så neslig träldom, borde
norrmännen, såsom hvarje manligt folk, gerna
underkasta sig mödor, strider, ja sjelfva döden. Till
utrotande af det illa slinkande danska ogräset, och till
återvinnande af frihet och lycksalighet, kunde
norrmännen just nu få den bästa hjelp, om de neml. i
lid anropade svenska konungens nåd och beskydd och
sökte förnya den vänskap och det förbund, som
mellan Sverge och Norrge af ålder varit hafver o. s. v.
Fältmarskalken Douglas inskickade dessutom i sitt eget
namn en kungörelse af samma anda, men försigtigare
ordalag. Ingendera medförde önskad verkan.

Norrmännen visade dock i början iöga
benägenhet för kriget, och en mängd utskrifna bonddrängar
rymde hem och medtogo ofta kronans gevär och
persedlar, så att deremot måtte utgifvas flera och ganska
Stränga kungörelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free