Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ord och gåfvo både sig och staden ut de nästan icke
mindre förvånade svenskarna. Det var ett uppträde
något liknande dem mellau Radziejowski och
polac-karna. Dock, danskarna gåfvo sig blott till fånga, då
polackarna deremot afsvuro sin egen konung och
an-togo den främmande inkräktaren.
Svenska tåget fortgick emellertid till Falsler. Här
fick rytteriet ett par rastedagar, dels för att invänta
fotfolket, dels för att hvila och uppfriska sig. Detta
sednare skedde icke utan hårda uppträden. Nyköpings
stad kunde ej genast erlägga den fordrade
brandskatten. Det berättas, att Karl Gustaf af sådan orsak
hotat afbränna densamma. Det var en söndag, och i
stadskyikan iick presten under sin predikan se flere
der inträdande främlingar, hvilka han genast gissade
vara svenskar. Asynen af hans olyckliga
församlingsboar och på samma gång af dessa hotande fiender
rörde mannens hjerta. Uau började i varma och
allvarliga, dock välbetänkta ordalag ifra mot den hårdhet,
den grymhet, hvarmed menniskan stundom förtrycker
sin medmenniska, sin nästa, sin kristendomsbroder o.
s. v. Det var Karl Gustaf sjelf, som jemnte några
svenskar besökt kyrkan. Knappt hade prosten hunnit
hem, förrän det kom bud, att konungen ville hos
honom intaga sin middag. Den äran är mig för stor,
svarade han, och jag kan ej heller bjuda mer än
ärter och fläsk, ty allt annat hafva de svenska
soldaterna redan anammat. Det oaktadt infann sig
konungen. Prosten iakltog tillfället och talade för sina
sockenboar med så ömma, allvarliga, dock väl laggda ord,
att Karl Gustaf lofvade skona staden från den tilltänkta
hårda behandlingen.
Den 10 Febr. kom Wrangel efter med fotfolket
och förenades i Stubbeköping med konungen. Den 11
lemnades till rastedag at de sist ankomna tropparna;
den 12 gick hela hären med smålänningarna i spetsen
öfver det sista smala sundet och landsteg utan motstånd
vid Wordiugborg på seländska kusten. Det stora, i alla tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
