Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ge, ljufliga nejder, mildare luftstreck och rikare natur,
hvarigenom åter det egentliga Sverge skulle mer eller
mindre förvandlas till ett aflägset lydland. Slutligen
borde man ej heller drifva Dannemark till fullkomlig
förtviflan och dödsångest, hvilka ofta leda till lika
för-tvifladt motstånd. Af dessa skal och då man i alla fall
kunde genom borttagandet af betydliga landskaper
göra Dannemark för framtiden oskadligt, beslöt Karl
Gustaf alt helt och hållet öfvergifva denna sin första plan.
— Andra lörslaget åsyftade att taga hela Norrge.
Detta var Wrangels tanka; ty, mente han, om Norrge blir
riktigt införiifvadt med Sverge, sä följa Skåne,
Halland och Blekingen snart efter af sig sjelfva; men
icke tvärtom. Ett sådant förslag motarbetades dock af
engelska medlaren, hvilken ej ville, att Sverge ensamt
skulle komma i besittning af båda de länder, hvarifråu
England då för tiden hämtade sin flottas behof af
master, plankor, tjära, jern, koppar m. ni. Det finnes
ej heller anmärkt, att Karl Gustaf sjelf fastade
serde-les vigt vid denna Wrangels plan, hvarföre den ock
genast förföll. — Tredje förslaget var alt taga Skåne,
Kalland och Blekingen, samt hvad mera kunde vinnas.
Vid delta var det, som konungen stannade, och han
beslöt att till underhandlare å sin sida utnämna Sten
Bjelke och Corfits Ulfeld.
Just i detsamma återkom till Wordingborg Klas
Tott, som med några förtroppar gjort ett ströftåg
inemot Köpenhamn. Han påstod alt derstädes vore
förvirringen så stor och försvarsanstalterna så dåliga, att
staden otvifvelaktigt skulle eröfras, om man inom
dygnet gjorde emot densamma ett kraftigt anfall.
Konungen lyssnade till hans ord; men vidhöll ändock
beslutet om fredsunderhandlingen, genom hvilken man
med säkerhet kunde vinna åtminstone Skåne, Halland
och Blekingen. Tott svarade: jag anhåller
underdånigast och såsom en nåd, alt få löpa till storms mot
Köpenhamn; och jag ansvarar med mitt hufvud för
framgången, och att eders majestät med sina svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
