- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
40

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I sistnämnde stad rådde oro, villervalla och
bestörtning. Af fruktan för fienden hade dit inflyktat en
stor hop landtboar med sin egendom, men också med
en myckenhet hästar och boskap. Deraf uppstod
trängsel och brist på foder och mat; äfven på vatten, ty
kölden hade uttorkat nästan alla brunnar. Vallarna
voro mångenstädes nedfallna, och vintern, som
förvandlade jorden till sten, hindrade all gräfning för deras
i-slåndsättande. Krigsfolket i staden var oöfvadt; likaså
dess befälbafvare. Men utanför staden stod färdig till
anfall en här af pröfvade kämpar, hvilka segrande
genomtågat hela det nordliga Europa och för hvilka
strider och stormlöpningar voro nära nog ett
hvardags-göromål.

Ställningen var förtviflad; likaså sinnesssämningen,
serdeles bland de lägre klasserna. Faran och olyckan
alstrade ångest och bitterhet. En hvar domde och
ropade efter sitt sinne och sitt förstånd. Somliga
kno-tade öfver ämbetsmännen och skyllde olyckan på
dessas försumlighet eller oduglighet. Andra mente, att
u-delns förräderi vore med i spelet, eljest hade saken
o-möjligen kunnat så illa aflöpa. Andra åter ropade, alt
man borde slå ihjel alla de herrar, som tillställt det
olyckliga kriget. Man glömde, att det var just sjelfva
den lägre folkmassan, som ifrigt dellagit uti och
un-derstödt den förra året gängse krigsvurmen.
Villervallan ökades genom oenighet och misstroende mellan
konungen och adeln samt mellan adeln och ofrälse
stånden.

Den 15 Febr. kommo Gersdorf och Scheel
tillbaka från Wordingborg och medförde underrättelse om
Karl Gustafs slora fordringar. Dessa väckte i början
en häftig förbittring; men hos de fleste följde derpå
endast sorg och nedslagenhet. General Trampe var
en af de få, som icke förlorade modet. I Köpenhamn
funnos 2000 ryttare, 800 fotknektar, 1000 matroser
och en hop enskilda adelstjenare. Trampe erböd sig
att i spetsen för dessa, ungefär 4000 nian, göra ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free