Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men i medlet af April fattade Karl Gustaf, som
forbemäldt ar, sitt afgörande beslut alt icke, enligt för- ’
sta afsigten, föra tropparna mot Brandenburg, utan i
dess ställe om igen mot Dannemark. Denna förändring
af sjelfva planen fordrade också en fullkomlig
förändring af underhandlingen. Den 23 April uppsatte Karl
Gustaf derföre ett nytt förhålluingsbref för sina i
Köpenhamn varande ombud. Dessa befalldes att numera
lemna det förut åsyftade förbundet å sido, och i dess
ställe fordra af danskarna en biförlilaring öfver
åtskilliga punkter, hvilka sades vara i roskildska freden
mindre tydligt bestämda. Det var i denna biförklaring,
som de stötestenar inlades,, hvilka skulle gifva
anledning till det nya fredsbrottet. Danskarna ville ej veta
af någon sådan förklaring, utan påstodo, att ordalagen
i roskilderfreden vore tillräckligt bestämda. Men
Sver-ge vidhöll sitt yrkande samt hotade att icke bortföra
tropparna, förrän nämnde biförklaring blifvit uppgjord.
Konung Fredrik blef således tvungen inlåta sig i de
begärda öfverläggningarna.
De förnämsta punkter, som dervid framdrogos,
voro; att ön Hven, såsom hörande till Skåne, och
Pioms-dalen, såsom hörande till Trondhjems amt, skulle
afträ-das till Sverge; att sundet skulle stängas för alla
flottor, utom Sverges och Danncmarks; att Dannemarks kulle
till Sverges tjenst öfverlemna ett visst antal ryttare,
samt gifva serskild ersättning för några före
krigsförklaringen bortkapade fartyg m. m. Härom börjades
en vidlyftig och ganska obehaglig underhandling.
Sverges påståenden voro stundom obilliga, några till och
med stridande mot roskilderfreden. Danskarna prutade
envist och häftigt emot samt ropade högt öfver
hårdhet och orättvisa. Svenskarna vidhöllo dock
orubbligt sina fordringar. Vid hvar och en hotade man,
att så länge den icke blifvit bifallen, skulle svenska
tropparna ej heller blifva från Dannemark bortförda. När
nu konung Fredrik beviljade någon af dessa punkter
och sedan yrkade tropparnas aftåg, du frainkommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
