Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer haft någon förevändning till längre dröjsmål.
E-mellertid fortgingo svenskarnas rustningar och Dahlberg
skickades af konungen till Köpenhamn att i hemlighet
bese och afrita fästningsverken, hvilket också i smyg
och med mycken fara skedde, midt under
vänskapsbe-tygelser samt de gästabud, danskarna åt den snillrike
främlingen anställde.
Under allt detta klagade svenska ombuden öfver,
hvad de kallade danskarnas obillighet, samt talade högt
om sin egen och om Karl Gustals kärlek till freden.
För att så mycket mer villa sinnena antog nämnde
konung i sin tjenst grefve Gyldenlöwe, konung Fx’edriks
son på sidolinien.
Nära tie och en half månader hade nu förflutit,
sedan Karl Gustaf fattade det afgörande beslutet att å
nyo angripa Dannemark, och flere personer hade under
tiden fått del deraf. Det oaktadt hölls saken så
hemlig, att icke ett enda ord framträngde till fiendernas
öron; sådan var ännu andan bland de svenska
herrarna. Men för skarpsyntare ögon förrådde saken sig
sjelf. Med anledning af svenska fredsombudens och
i synnerhet Coyets uppförande, började en och annan
gissa till Karl Gustafs dolda tankar. Sådana
långsyn-tare herrar voro holländaren Renningen, polacken
Mor-stein, fransmannen Terlon och några bland danskarna
sjelfva. De yppade sina misstankar för konung
Fredrik, och Terlon rådde honom att på en gång bifalla
alla Karl Gustafs fordringar för att derigenom också,
undanrödja hvarje förevändning till fredsbrott. Fredrik
tvekade och lät saken hafva sin gång. Dels ville han
i det längsta försvara hvarje punkt, som borde och
kunde försvaras; dels ville han icke tro, hvad man
sade om svenska konungens hemliga afsigter.
ISär Owe Juel kom tillbaka från Karl Gustaf,
hade han icke kunnat utverka någon betydligare
eftergift. Konung Fredrik måste således å nyo och än
vidare jemka sig efter Sverges fordiingar. När
derige-nom allt blifvit i det närmaste beviljadt och afgjordt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
