Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
genast återgå till lägret, men ville dessförinnan så vidt
inöjMgt förhärja ön, och befall te derföre sina troppar
skyndsamt spridas och antända alla för handen varande
hyar, hvilket ock genast verkställdes. — I konungens
sällskap var en fången dansk major vid namn
Vander-vec. Denne passade tillfället, smög sig under
förvirringen från svenskarna, skyndade till Köpenhamn,
omtalade holländarnas annalkande och svenskarnas
förskingring, samt rådde alt genast göra ett utfall mot dessa
sednare. Det skedde och bestod af alla de ordentliga
tropparna samt en stor hop adel under anförande af
konung Fredrik sjelf samt af Gyldenlöwe och Johan
Alefeld. Vandervec följde med för att visa vägen. Det
säges, att lian också med pistolen i hand sökte svenska
konnngen för att fälla denna silt fäderneslands fiende.
Slraxt utanför Köpenhamn mölte dem 500 småländska
ryttare, ungt, oerfaret folk, som inom kort hlef
sking-radt. Nu skyndade danska troppen till Dragör, der
Karl Gustaf sjelf jemnte Wrangel och pialtsgrefven af
Sulzbach uppehöll sig. De voro alla nära alt blifva
tagna, då Lejonhjelm med eu del af svenska folfolket
skyddande kastade sig emellan. Men lian blef snart
tillfångatagen och hans tropp skingrad; hvarpå danskarna
satte efter Karl Gustaf så hårdt, att denne måste
vadande springa ut i vattnet till den väntande slupen.
Wrangel, som sjelf kastat sig in i handgemänget för att
tillbakahålla den påträngande fienden, lyckades äfven,
e-huru med mycken möda, att komma undan.
Efter detta mindre lyckliga företag återvände Karl
Gustaf för att, om möjligt, före holländarnas ankomst
intaga Köpenhamn. Han behöfde skynda, äfven derföre
att hans eget folk började ledsna vid belägringen och
dess motgångar, så att på de sista veckorna gingo
hvarje dag en mängd tyskar och annat värfvadt folk öfver
till fienden. Han dref fördenskull på arbetet, och
redan var nästan allling färdigt till storm, och svenska
soldaten gladde sig deråt, såsom en befrielse, en
belöning; då man hastigt fick underrättelse, alt holländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
