- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
172

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En gång föreföll dock en liten tvist; det var vid
landskapsmötet i Stockholm 1657. Konungen hade
sjelfrådigt tillsatt både landtmarskalk och sekreterare.
Landskapsadeln lät anteckna sin insaga mot sådant
förfarande. Att ej för mycket stöta konungen, nöjde
man sig dock med den af honom utnämnda
landtmar-skalken; men för att tillika visa sin sjelfständighet,
af-satte man den utnämnda sekreteraren och valde en
Unnan *).

Vi hafva i dessa och föregående delar ofta talat
om adelns inkräktningsförsök mot både konungamagt
och medständer. Dessa bemödanden kunna till någon
del förklaras ur då varande omgifning ocli
tidsförhållanden. Sverges mesta beröring var med Tyskland,
Polen och Dannemark. Serdeles i de tvänne
sistnämnde länderna var konungens magt så inskränkt,
att han öfver adeln hade föga att säga eller befalla.
Samma adel var deremot nästan oinskränkt herre öfver
sina underhafvande och lifegua bönder. I båda dessa
hänseenden Yar således svenska adelns magt betydligen
mindre och inskränktare än hos hvilken som häldst
bland grannstaterna. Man finner också spår, att dessa
och isynnerhet Polens adel talat med förakt om den
svenska, såsom den der slafvade under arfkonungars
nycker, bannor och befallningar. Det är icke otroligt,
att allt detta i någon mån aggat svenska högadeln att
sträfva elter samma magt, som deras medbröder i de
andra staterna innehade.

Prof på enskild egennytta saknas ej. Af den från
Westmanland 1659 uppbådade adelsfanan, kommo i
stället för 130 endast 80 hästar; likaså på andra
ställen ; och Erik Oxenstjerna klagade, alt mången
adelsman endast uppbygger elt rödmåladt stall, kallar
det för sätesgård och frikallar sedan derunder cn
hop andra hemman. I allmänhet visade dock adeln

’) Riddarhusarkiv. Acta om landtdogen 1657.
**) Rådsprot. d. 7 Sept. 1659.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free