Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna*). Det oupphörliga kriget och bortovaron från
fäderneslandet hindrade konungen irun att kunna
af-bjelpa någon af dessa brister.
För att lätta penningerörelsen hade redan Gustaf
Adolf på sin tid uppmanat borgerskapet alt inrätta
vexel- och länebanker; hvilket likväl icke kunnat
verkställas. Nu upptogs förslaget å nyo och af Johan
Palmstruch, son at en för sina rikedomar och lån
adlad köpman i Riga. Mannen, likasom hans förslag,
ansågs af några vara mindre att lita på, hvarföre han
också motarbetades af Gustaf Bonde. Deremot
understöddes han af Magnus Gabriel De la Gardie och
lyckades vinna konungens förtroende, så att han år
1656 fick privilegium på att i nkets städer inrätta
vexel- och länebanker. En sådan blef ock i
Stockholm öppnad och tyckes åtminstone i början hafva
motsvarat ändamålet; ty ännu år 1660 ansågs den af
ständerna vara nyttig och väl ordnad,
SJUTTONDE KAPITLET.
OM BONDESTÅNDET.
Allmogens belägenhet var densamma, som under
förra regeringen, men likasom för alla andra rikets
innevånare, än mera tryckt genom ökade skatter och
ut-skrilningar. Medelst den beslutade fjerdepartsräfsten
blef visserligen, åtminstone på papperet, en dam
uppförd mot adelns botande inkräktning af all svensk jord,
och mot bemödandet att förvandla hela ofrälse
folkmängden till adelstorpare eller lifegna. Dock finner
man, att riksdagshönderna ännu yttrade farhåga för
införandet af den så kallade liflländska seden d. v. s.
lifegenskapen **); och, detta icke utan skäl; ty ännu
*) Jlädsprot. d. 5, S och 12 Mars 16$6,
**) Rådsprot. d. 16 Juni 1653.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
