Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
Aret 1659 medförde många ocli kännbara
motgångar; de misslyckade anfallen mot Köpenhamn och
Fre-drikshall ; förlusten af Fyen, af Kurland, af Thorn och
af flere andra west-preussiska fästen ; de motbjudande,
nästan hånande haager-konserterna ; den mot honom
sjelf mer och mer framträdande oviljan i allmänna
europeiska tänkesättet; sluteligen det under riksdagen,
ehuru återhållna, dock tyst kringsmygande missnöjet
öfver de oupphörliga krigen och deraf växande bördorna.
Karl Gustaf var en stark ande, hvilken mägtade
åtminstone till en tid bära och dölja ganska svåra sorger och
bekymmer. Han hade dessutom ett lynne, som icke
gerna fortviflade; ett lynne, som i molgångarnas
mörkaste natt uppfattade och fästade sig vid hvarje, äfven
den ringaste stråle af hopp, och ur den samt ur
känslan af sin egen personliga förmåga framtrollade bilden
af en ny och härligare lyckans dag. Men ofvannämnde
motgångar voro alltför många och alltför stora, att de
icke skulle injaga allvarsamma farhågor, äfven hos en
Karl Gustaf; farhågor, som, störande lugnet och
sömnen, inverkade ofördelaktigt på hans redan förut
vacklande helsa.
Den 11 Januari bevistade konungen Krister Rondes
begrafning. Samma afton kände han en lindrig anstöt
af snufva och bröstvärk. Om några dagar tillkommo
ieberrysningar, allmän mattighet, tryckning under
bröstet, tung audedrägt, hufvudvärk, törst och en svår
slemhosta. Konungen, ovan vid allvarsammare
sjukdomar, ville ej hålla sig från arbete och vid säng och
läkemedel, hvilken hans envishet mycket försvårade
botandet. Genom åtskilliga läkemedel blef likväl
sjukdomen dämpad så, att konungen den 4, o och 6 Februari
mer och mer återställdes. Ilan började om igen arbeta
med riksdagsärenderna och det var endast med möda
man kunde afhålla honom från att gå på en annan di
infallande begrafning. Den 7 företog han på fullt
allvar riksdagsärenderna till öfverläggning, och det sjelfva
det kinkigaste, neml. ständernas besvärspuukter. Arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
