- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
8

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

magien ; den lörre för slägtskapens skull; den sednare
såsom ovän jned rådspartiet sedan drottning Kristinas lid
ocli än mer genom siu benägenhet lör reduktionen.

I allmänhet hvilar öfver tillkomsten af detta
testamente mycket mörker. Karl Gustaf tyckes dock här som
öfverallt hafva sjelf varit den ledande tanken; Elnensleen
låuade sin hand dertill; Adolf Johan och Hedvig
Eleonora stodo väl som mer eller mindre sysslolösa vittnen.
Innehållet var, att enkedrottningen skulle med två röster
föra ordet i en förmyndare-regering, beslående af först
herlig Adolf Johan såsom marsk och vice ordförande;
derpå drotsen Per Brahe, amiralen Karl Gustaf
Wran-gel, kanslern Magnus Gabriel De la Gardie och
skattmästaren Herman Fleming. Styrelsen skulle förvaltas
efter Sveriges lag och »vanliga regeringsform»; dock blefvo
dessa sednare tvenne ord efteråt på konungens befallning
utstrukna.

Testamentet hade sina betänkligheter. Olagligt var
alt i rådet, der endast svensk adel ägde laga plats,
insätta hertigen, en främmande furste. Olagligt eller
åtminstone ovanligt var drottningens ordförandeskap och
deltagande i regeringen; likaså marskens uppflyttande
öfver drotsen. Vådligt var detta sednare i anseende till
Per Brahes kända stolthet och inflytande. Valet af
personer gaf också ämne till anmärkningar. Hedvig
Eleonora var i allo en obetydlighet; Adolf Johan redan känd
och af konungen sjelf öppet öivei klagad för cgenkiirlek,
nycker och våldsamhet; De la Gardie, med vacklande
Jynne, grundsatser och hushållning, var likaledes af
konungen ofta och häftigt ogillad; slutligen Herman Fleming,
nära halfdöf och med sträft lynne, frånstötande
umgängs-sätt och af denna anledning samt för reduktionens skull i
ovänskap med hela adeln; dertill så sjuklig, att
konungen på samma gång måtte åt honom förordna en
ined-hjelpare. Dessa fyra skulle, jemnte äldre medlemmarne
Per Brahe och Karl Gustaf Wrangel tillsammans styra
Sverge. Man ville påslå, att Karl Gustaf med detta
testamente mera afsett sonens äu rikets trygghet och väl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free