- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
14

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den 15 Febr. blef än mera brydsam. Det var nu,

som stånden skulle sammanjemnka sina meningar, och
riksrådet var oupphörligt samladt från kl. 7 pä morgonen
till kl, 8 på qvällen. Hela dogen förgick under
öfver-läggningar, dels hvart stånd för sig, dels genom utskott
med hvarandra och med rådet. — Bönderna kommo till
adeln och förklarade, att de i sin enfald rj kunde så
noga bedömma högvigtiga ärenden; dock ämnade de
hålla sig vid konungens vilja och testamente. Adeln
föreställde, alt sjelfva testamentet slridde mot rikets
lag, och dess cgcnmägliga tillkomst mot ständernas
friliel. — Bönderna ville ändå stå fasta dervid, så
länge deras blod var varmt. Adeln invände: hertigen
är en menniska och kronan en stor frestelse, som nfla
väpnat broder mot broder. Nu viljen i dertill lemna
hären och fästningarna i hans hand. Hur iron i,
det skall gå? Dessutom är testamentet endast ett
utkast, ännu ej renskrifvel; och konungen felte på både
Iwrsel och syn, när han detsamma undertecknade.
Läggen tillhopa det tna med del andra, och låten icke
locka eder från oss och rådet! Böndernas taleman
jemnte några andra tycktes öfvergå på adelns sida ;
mängden vidhöll dock sin mening. Åtskilliga af dem voro
mycket högljudda och sade, all de ville Ull styresman
hafva icke ell barn ulan en man af mogen ålder, som
kunde försvara dem; och en annan gång, att riket bör
hafva en ar /furste, sä alt del finnes någon att taga
lill konung, i fall den nu lefvande fölle undan.

Per Brahe tillkallade bönderna serskildl, bannade
dem allvarsamt och frågade, om presterna laggt dem
dessa ord i munnen. Om i, sade han, lagen hertigen
in i regeringen, skall hela rikets råd nedlägga sina
sysslor. Till all den villervalla, som häraf kan
uppstå, ären i skulden, och torde det kosta hufvudet på en
eller annan bland oss alla. — lin annan gång tog man
G bönder in på riddni huset, stängde dörrarne och
ban-nadc dem, alt de lälo sig i denna sak ledas af presterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free