- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
16

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lillålcn ett sådant våldförande af ständernas frihet och
dymedelst läggen eder och oss under träldomsoket. —
Enander svarade: ri prester äro och vilja också vara
ett fritt riksstånd; men vi anse icke friheten komma i
någon fara genom detta testamente. Vi bedja adeln
ej yrka lagens bokstaf så hårdt, alt deraf kunde
uppstå oenighet, dröjsmål och olycka. Adeln gaf samma
förmaning tillhaka och samtalet aflopp fruktlöst; likaså
flere andra på eftermiddagen hållna inölen.

Borgareståndet hade fattat lika heslut som
prester-na; men vid sammanlrädena med riddarhuset och med
riksråden och efler afhörandet af dessas skäl, började
ståndet att för rådets förslag visa mindre obenägenhet än
de andra två medslånden.

IMdet vidhöll ihärdigt sitt beslut och förklarade, alt
det skulle sitta ända till midnatten för att invänta de
motsträfviga ståndens eftergift, men då sinnena ännu icke
kunde förenas, öfvertaladc borgareståndet alla parterna
att uppskjuta saken till följande dag.

Under den förflutna dagen, den 15 Februari, hade
emellertid tilldragit sig åtskilliga händelser, som
inverkade på sakens utgång. Hedvig Eleonora hade hittills
hållit hertigens parti. Genom Nils Brahe skall riksrådet
ha frågat, om drottningen önskade testamentet, men med
uppror; eller om Iwn ville afstå från testamentet och
få lefva i fred? De försäkrade om sina goda afsigler
emot henne och emot unga konungen, lofvade henne
plats i regeringen, sökte ingifva henne farhågor för
hertigens planer och lyckades sålunda att åtminstone för
tillfället vinna henne på sin sida. — Ytterligare såg man
personer, som haft alt göra med hertigen eller kände
hans lynne, ifrigt sysselsatta att för ofrälse
riksdagsmän-nerna omtala hans oroliga och svåra sinnelag, samt de
riksfaror, som deraf kunde uppslå.

Detta tal fick samma dag en olycklig bekriiflelse.
Hertigen, ehuru än icke erkänd riksförmyndare, ville
agenmägtigt taga till sig alla till regeringen ställda b ref.
Derjemnte uppkallade han befiilhafvarcn i Göleborg, Sjö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free