Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skunk, ehuru af hertigen anlitade, ville ej deltaga i denna
rörelse. Mest lärorikt är dock att betrakta hertigens
anhängare inom de högre klasserna, hvilka bäst kunde
be-döinma saken. Hans förnämsta vänner i denna krets voro
Herman Fleming, Bengt Horn och den så kallade Dulle
Baneren, om hvilka mer framdeles. Dernäst Bengt
Skyt-te, nu frånvarande, men af förra berättelser nogsamt
känd. Dulle Baneren och han förklarade, att de för
hertigen skulle våga lif och blod*). Hit hörde ock gamle
Axel Lilje**), samt öfverste Arvid Ribbing, hvilken
sed-nare af Ivarl Gustaf en gång blifvit utkörd från
riddar-huset, och serlan mer och mer gjort sig känd för sina
trätor med riksdrotset, med sin landshöfding **’), med
sin biskop, m. fl. Till dessa räknades i början äfven
Schlippenbach, innan nemligen riksrådet med löfte om
pommerska godset Barth vann honom på sin sida. Af
dylika personer utgjordes den kärntropp, som till den
väntade striden slöt sig kring Adolf Johan.
Högst kinkig var Magnus Gabriel De la Gardies
belägenhet. Egenskapen af -utbörding samt minnena
sedan Kristinas tid gjorde honom mindre välkommen för
högadeln. Likväl vågade icke delta parti stöta honom
på samma gång som hertigen för hufvudet, utan erböd
sig alt mottaga honom som rikskansler. Men De la
Gardie var efter sin hemkomst ifrån Polen och i början
af sommaren ganska besläind för upprälthållande af Karl
Gustafs testamente, och han styrktes deri af sin gemål,
Adolf Johans syster. Men å andra sidan bestormades
han af rådet och i synnerhet af Per liralie. De la Gardie,
sade denne, bör besinna, att han är en fri svensk
adelsman, hvilken hvarken för sig eller för sina barn
lör vilja lefva i en slat, hvars hela öde beror af en
enda persons godtycke. De la Gardie bör ej främja
*) Jiiksark. Sv. mäns bref. Gust. Adam Danér till Adolf
Johan d. 18 Juli 1660.
**) S. st. G. A. llanér till Adolf Johan d. 19 Juli 1660.
*’*) Itådsprot. d. 9 Maj 1671.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
