Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iiedvig Eleonora var obetydlig, medgörlig, lör inlet
parti farlig; derföre af intet parti motarbetad. Man
lemnade henne plats i regeringen såsom ett vördnadsbevis
mot den afhdne konungen, hennes man, och mot den
lefvande, hennes son. Man ville äfven genom hennes
närvaro tillsloppa munnen på dem, som eljest kunnat
påstå, att förmyndareregeringen, sig sjelf lemnad, endast
afsåge arislokraliens fördelar, men förbisåge
konungahusets. För alla möjliga fall lät man enkedrottningen med
cd försäkra, alt hon skulle rälla sig efter rikels lag
och stadgar samt ingenting göra utan sina
ämbetsbröders och medlillförordnadcs samfällda råd och
godlyc-lie *). Tillika beslöts, att drottningens frånvaro af sjukdom
eller andra hinder ej skulle uppehålla regeringens gång **).
Likaså, att drottningen ej fick genom någon annan
under-skrifva handlingai ne ***). Som lockelse och lisa lofvades
henne deremot lifgedingets bibehållande samt dessutom
elt årsunderhåll af 100,000 daler silfvermynt.
Till grund för riksstyrelsen lades 1654 ars
regeringsform. Några förändringar dervid blefvo dock
gjorda, t. ex. alt hålla landskapsmölen blef förbudet;
tydligen en följd af dem, som höllos under Karl Gustafs
tid. Likaså lörböds all lill någon rikels syssla välja
en fursle; en punkt, tydligen rigtad mot Adolf Johan.
Vidare inskränktes arfsrätten endast till manliga sidan.
Delta kom måhända till en del af missnöje öfver
Kristinas regering; men förnämsta anledningen var
visserligen att dymedelst lälla möjligheten för arfslineetis
utslocknande, då man vid valet af en ny konungastam
ämnade än mera inskränka konungamagten. Af samma
anledning och som ett lån från polska förhållanderne
beslöts, att så länge någon konung lefde aldrig låla
föreslå eller i förväg beslämma hvem, som skall blifva hans
*) 2’iond. Fol. 29. Rädsprotokoll och acta i senaten.
**) Riksark. Rådsprot. d. 27 Oct. 1660.
***) S. st. d 28 Oct. 1660.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
