Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande och erböd Polen lijelp till krigets fortsättning;
dock var lian af polackarna livarken älskad eller trodd.
— Äfven Mand dem sjelfva lunnos slutligen några, som
talade för krigets fortsättande. Dc åberopade
svenskarnas nödställda belägenhet. Dessa hade numera i Polen
gvar endast Elbingen och Marienburg; men
besättningarna derstädes voro nästan till intet hopsmälta
och i sådan nöd, alt de skulle inom några veckor
nödgas gifva sig fångne och det ulan svärdsslag.
Sedan hade man af svenska kriget ingen olägenhet mer.
Man behöfde derföre ej genom uppoffrande af kon
ungens anspråk på Sverge och af Polens anspråk på
Liffland köpa sig cn förhastad och skymflig fred. Det
var crkcbiikopen af Gnesen och hans parti, som så
talade *). Han förmådde dock ingenting uträtta mot den
brinnande fredslänglan, som fanns hos drottningen och
äfven hos större delen af polska folkel; ty ryssar
öf-versväinmade hela Lithauen och slröfvade inemot
War-gchau.
Polska drottningen hade likväl aldrig mägtat
genom-drifva de tillämnade, för Sverge så gynnande
fredsvillkoren , om ej ännu en främmande magt tillkommit.
Denna magt var Frankrike, då för tiden styrdt af den
ryktbare Mazarin. Dess fördel och önskan under hela denna
tiderymd var, alt Sverge skulle förblifva tämligen starkt
och tillika hafva besittningar inom Tyskland; båda
delarna för att kunna i sistnämnde stat molväga
Frankii-kes medtäflare Österrike. Under Karl Gustafs första och
lyckliga år drog sig Frankrike något tillbaka för
konungens högt sväfvande planer. Men under sisla året af
dennes lifstid, och då Sverge var nära alt förkrossas af
fiender och motgångar, uppträdde Frankrike såsom en
dess kraftige försvarare. Detta skedde i synnerhet vid
fredsunderhandlingen i Oliva. De 1’Hombres, ehuru
medlare, gjorde svenska fredsombuden både många och goda
handlag; och Frankrike förklarade för hofvet i Wien,
*) Riksark. Rådsprot. d. 7 Juni 1660.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
