- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
48

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ö hade, såsom förbemäldt iir *), öfverraskat, fängslat eller
nedhuggit dcrvarande svenska besättning, fruktade de ock
en svår hämnd , i fall tin åter komme under Sverges
välde. Konung Fredrik hade derföre med sitt hedersord
Jofvat i det yttersta skydda dessa sina trogna undersåtare
mot en dylik fara. Han höll ord, oaktadt Sverges och
medlarnes enträgenhet och hotelser. Då föreslogs, att i
stället för Bornholm skulle Dannemark åt Sverge afslå
äganderätten till en mängd gods, som danska adeln i
Skåne, Halland och Blekingen innehade. Men äfven detta
gick trögt; ty mellan Dannemark och dessa förlorade
länder ville konung Fredrik i det längsta bibehålla hvarje
förbindelse, såsom en anledning, en möjlighet till
framtida återförening.

När sammanjemnkandet af ofvannämnde tvistepunkter
ej gick så fort, som man önskade, ville Holland tvinga
Sverge till eftergift och borttog för sådant ändamål nio
svenska örlogsskepp, och det utan sina medförbundnes
vetskap och oaktadt sin med Sverge ingångna vapenhvila.
England och Frankrike blefvo högeligen förtörnade och
hotade att helt och hållet skilja sig från Holland;
isynnerhet Frankrike, som nyss förut förklarat sig vilja våga
alll för att upprätthålla Sverge. De tvingade Holland
att efter några veckor åtcrlemna fartygen. Men från
denna stund uppkom mellan de tre förbundna medlarne
så mycket trätor och oenighet, att freden derigenom ej
litet fördröjdes. Tillika visade de mot Sverge och
Dannemark elt stötande öfvermod och förelogo sig omigen
att båda dessa stridande magter oåtsporda bestämma
fredsvillkoren. Det troddes till och med , all Holland
ämnade för sill biträde åt Dannemark begära
Trond-bjems län; men alt England satte sig emot förslaget.

Dessa förnedrande uppträden bragle sluleligen både
svenskar och danskar i harnesk emot sådana medlare.
Ilannibal Sehestedt var den, som först vågade föreslå,
att båda kronorna borde sinsemellan afsluta saken och

’) Se 12 del. sid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free